Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
judar till obscrvatoriet i Toledo, där de utarbetade
de s. k. alfonsinska taflorna, som utgöra en
förbättring af de ptolomeiska planet-taflorna, och lärde
européerna att göra astronomiska ortbestämningar,
hvar-förutan det är omöjligt att uppgöra tillförlitliga kartor.
Astronomiens återuppblomstring medförde med
nödvändighet äfven matematikens, som före korståget
hade i Europa legat fullständigt i träde. Äfven här
voro araberna, såväl de spanske som de
österländske, européernas läromästare. Adelhard af Bath, en
engelsman, öfversatte från arabiskan den gamle
alex-andrinen Euklides’ läroböcker i geometrien, och denne
Adelhard hade studerat under muhammedanske
lärare både i Spanien, Egypten och Palestina. En
annan europé, Leonardo af Pisa, skref före år 1225
en Practica geometrim, hvari han sammanfattade
allt, som han af muhammedanerna lärt i matematik.
Jag har förut omtalat, att de nu allmänt brukliga
siffrorna och bland dem den för vår räknemetod så
utomordentligt viktiga noll beteckningen kommo med
araberna som mellanhänder till västerlandet under
korstågsperioden. Själfva ordet siffra är af arabisk
härkomst och betecknar egentligen nollbegreppet, en
abstraktion, på hvars egendomliga användning hela
det af araberna utbildade, nu brukliga
räknesyste-mets epokgörande värde beror. I Europa blefvo de
arabiska siffrorna kända på 1100*talet, men deras
bruk, ehuru så praktiskt, utbredde sig mycket
långsamt. I matematiska verk förekommer det på
1200-talet, och allmänt tillämpadt i det praktiska lifvet
blef det först på 1300 talet. Huru man ditintills bar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
