- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 6. Föreläsningar öfver korstågsperiodens kulturhistoria /
537

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rättades, fördes in i kyrkan och knäböjande fick ett
hår af helgonets mantel intryckt i en för detta
ändamål gjord rispa i pannhuden. Till deras bästa, som
bodde långt från klostret invigdes och såldes s. k.
Hubertusremmar samt Hubertusnvcklar, som
glödgade lades på såret. Ännu år 1784 utkom en
förordning af kurfursten Karl Teodor af Pfalz, som
förbjöd användandet af världsliga läkemedel mot bett
af galna hundar och hänvisade de sjuke till St
Hu-bertus’ undergörande kraft.

Bredvid den kyrkliga läkekonsten blomstrade,
som nämdt, folkmagiens läkekonst. Folken i de
ger-maniska länderna bibehöllo under hela medeltiden
sin ur mytologien härstammande tro, att
sjukdo-marne voro personliga väsen, som uppstego ur
underjorden på de tre nornornas bud och hemsökte dem,
hvilkas lefnadstid var ute och som fått sig förelagdt
att dö genom den ena eller den andra af dem. En
särskild afdelning af underjorden, det töckniga
Nifel-hel, var bebodd af sjukdomsandarne och behärskad
af pestens demon, en till utseendet blåhvit dotter af
pestens upphofsman Loke. Enär nu dessa
sjukdoms-andar voro ödets sändebud och i sig själfva icke
onda väsen, så kallade man dem under hela
medeltiden med vänliga namn, »de goda», »de
välsignade», »de saliga». Äfven älfvorna troddes sända
sjukdomar, när de blefvo retade eller förnärmade.
Därifrån namnen älfvablästen, älfvaskottet. På samma
gång trodde man dem vara vackra, älskliga och
under vanliga förhållanden välgörande väsen, hvarför
de kallades »de goda barnen». Folkläkekonsten hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:46 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrkultur/6/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free