- Project Runeberg -  Världens herre /
30

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Lord Hope

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

häftigt, men gick snart över. Även lorden hostade litet,
men log likväl däråt och såg helt belåten ut.

– Bravo, sade han. Min konst har icke svikit mig,
eller vad tycker ni?

– Indianerna äro döda, allesammans döda! utbrast
Lotario förfärad. Anfäkta, det var ett förskräckligt medel!

– Nå, än sedan? frågade lorden likgiltigt; stodo de
icke efter mitt liv? Men om de äro döda, få vi väl
snart se. Sju kulor voro således tillräckliga.

Därefter lade han de tre övriga kulorna tillbaka i
lådan och tillslöt den försiktigt.

Don Lotario kunde icke värja sig för en rysning. Han
hade förskräckts, då han såg indianerna anrycka, han
hade berett sig på en förfärlig strid. Nu såg han alla
dessa indianer på en gång dödade genom ett enkelt,
nästan löjligt medel; ljudlöst, utan dån av skott, utan
skrik av kämpande, utan rassel av knivar och yxor
fällda till marken, liksom av en högre makt, liksom genom
en vink av dödsängeln, liksom träffade av en dödande
vindpust. Och lorden – denne sällsamme man, som
genom sju rörelser av sin arm, genom sju säkra kast
åstadkommit detta förfärliga under – han stod där
alldeles lugn, ingen min förändrade sig i hans forskande
ansikte, och ännu svävade ett leende kring hans läppar,
dödsängelns leende. Don Lotario kände sitt blod stelna.
Han ryste. Var det en varelse av kött och blod, som
stod framför honom, eller var det en av dessa demoniska
uppenbarelser, på vilka sydlänningens glödande
fantasi, oaktat all den moderna upplysningen, ännu
alltjämt tror?

Lorden tog nu upp sin klocka, kastade en flyktig
blick på henne och såg sedan åter på indianerna.

– Sex minuter, sade han lugnt. Passa på nu, don
Lotario, skall ni få se ett underverk.

Ja, verkligen! En av indianerna lyfte upp sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free