Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Lord Hope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__41__
- Ni ha kallat mig, mina herrar, sade han på
engelska. Mitt namn är Hope. Vad viljen ni mig?
- Således lord Hope, sade den äldste, mönstrande
lorden med en rask och slug blick. Vem av oss skall
föra ordet, sade han därpå vändande sig till kamraterna.
Tala du, Hillow!
- Det är ej min sak, jag kan ej umgås med ord,
svarade kolossen, som således hette Hillow.
- Tala du Wipky! sade den unge mannen till den
äldste. Det är ju ditt yrke.
- Ja, för bröderna! svarade Wipky med ett leende
på sina tunna läppar, och en sidoblick på lorden. Men
med en så fin herre skulle du, Wolfram, bättre gå i land
därmed.
- Nå, mig är det likgiltigt. Således mylord, jag
framför mina bröders beslut, att be eder om ett litet
understöd av näringsmedel.
- Vilka äro dessa bröder, om jag vågar fråga?
till-lade lorden ogenerat.
. - Vi tillhöra Jesu kyrka, vi äro de sista dagarnes
heliga, svarade Wolfram. Man kallar oss mormoner.
- Jaså, sade lorden så likgiltigt, att man skulle trott
honom ej ha reda på vad frågan egentligen
handlade om.
- Är ni villig att uppfylla vår begäran? frågade den
unge mormonen, som även tycktes föresatt sig att ej låta
bringa sig ur koncepterna av lordens köld. Några
skäppor ris eller vete, några fat vin eller öl äro våra behov.
Vad begär ni därför?
- Vad jag begär därför, återtog lorden föraktligt.
Mitt hus är ej något värdshus.
- Men vi äro utvandrare. Vi resa omkring i denna
öken, sade mormonen nästan förargad. Vi hava
kommit vilse, ty ändamålet med resan är Utahområdet och
den stora Saltsjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
