- Project Runeberg -  Världens herre /
117

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Kabylerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 117 -

förrädare. En blick på judens ännu smärtfulla
ansikte, var nog för att upplysa den unge officeren härom.

Hans plan var härigenom nästan tillintetgjord -
det insåg Albert. Han kunde beskylla juden för
osanning, så mycket mera som denne icke hade några
bevis emot honom. Men det förtroende som kabylerna
hittills haft för honom, var för alltid försvunnet. Han
kunde förutse, att man skulle behandla honom som
en fånge tills man visste om Achmet-Bey verkligen
levde och sänt honom. Därpå var hans död
oundviklig. På flykt var knappt att tänka.

Albert slungade inom sig en förbannelse mot denne
man, som en av de ädlaste känslor i naturen gjort till
förbrytare. Sedan tvang han sig till en isande köld.

- Vilken man? frågade han. Den där i tältet?
Jag tror att jag förr sett detta judeansikte.

- Ja visst har du sett honom! sade scheiken
förargad över fransmannens lugn. Först i går!

- Alldeles riktigt i går, sade Albert. Jag träffade
denne människa vid vadet över en flod och han
berättade mig en historia om en bortrövad dotter. Jag hade
kommit vilse, och då han sade mig, att han visste var
de rättrogna voro, så frågade jag honom om vägen. Jag
höll honom i början för en spion, och jag tror mig ej
ta fel, då jag säger att han ämnade sig till
fransmännens läger.

- Och du har icke sagt honom att du är en
fransman? Du har icke lovat honom någon hjälp? frågade
scheiken.

- Nej! svarade Albert lugnt. Huru skulle jag
kunna säga det, då jag är en rättrogen, och ej bekymrar
mig mer om hans dotter, än om en hund. Har denne
giaur kommit hit för att beljuga mig, så skall han stanna
kvar i lägret, tills vi ha sänt bud till Achmet-Bey, och
när det återkommit och intygat sanningen, skall jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free