- Project Runeberg -  Världens herre /
121

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Daharas grotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 121 -

8. DAHARAS GROTTA.

Det var på eftermiddagen samma dag. Albert hade
önskat tobak och pipa, man hade givit honom det.
Han räknade, väntande på Bu-Mazas ankomst, som var
påräknad på aftonen. Han var nyfiken att komma
ansikte mot ansikte med denne berömde kabyl-chef, som
nyligen blivit så ryktbar och nästan gjorde Abd-el-kades
rangen stridig. Genom ett litet hål på tältduken såg
han emellanåt utåt lägret. Hettan var kvävande. Det
var en afrikansk sommardag.

Nu märkte Albert liv i lägret. Kabylerna sprungo
om varandra. Var Bu-Maza kommen, eller hade något
annat hänt? Albert stod upp och lämnade tältet.

Redan såg han huru kvinnorna ordnade sig, huru
mulåsnorna framfördes och lastades. Ville man bryta
upp lägret? Och varför? Löjtnantens övade öra
urskiljde bösskott på långt avstånd. De voro endast
sparsamma, kanske vinden endast drev ett och annat
fram till lägret. Fransmännen måste vara i närheten.
Skulle överste Pelissier redan vågat ett angrepp?
Skulle han fått underrättelse om kabylernas vistelseort?
Det kunde även vara en annan corps. Albert lyssnade
på skotten med hemlig glädje. Hans ställning bland
kabylerna hade blivit ganska obehaglig. Han önskade
ingenting hellre, än att i en fäktning få ett tillfälle att

fly.

Emellertid blev lägret med största hast uppbrutet.
Om en kvart var hela kabylstammen rustad till avtag.
Även Albert hade erhållit sin häst. Han var
förstän-digad att hålla sig i närheten av scheiken, och han
gjorde det. Där hörde han av flyktiga ord, att
fransmännen ryckte fram mot bergen, sannolikt, emedan de
kände kabylernas lägerplats. De måste vara manstarka,
ty kabylerna funno sig icke föranlåtna att hålla stånd.

Nu bar det åstad i största hast, tvärt emellan ber-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free