Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Judith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 139 -
mål. Till och med för dessa naturer hade en sådan
resa något eget behag. Den gav dem mera ombyte än
krigslivet, kampen med fransmännen, som oftast bestod
i endast marscher kors och tvärs. Även rådde bland
kabylerna en egen disciplin. Varje anförare var en
liten despot, av vilken den enskilde slet mycket ont.
Men här hade envar sin frihet, var och en kunde göra
och låta vad han ville. Väl hade Bu-Maza utsett en
anförare som de andra skulle lyda. Men här fanns
inget tillfälle att visa stränghet eller fordra disciplin.
Varje enskild kunde följa sin böjelse, och Albert trodde
sig finna att de flesta av kabylerna ej hade något emot
att resan dröjde ännu en månad.
Oaktat denna skenbara frihet som Albert levde uti,
var en flykt för honom otänkbar. Som vi förut nämnt,
red han i mitten av en skara kabyler, som hörde på
honom, och redan därigenom var han hindrad att fly.
Dessutom strövade alltid strödda kabyler ett stycke
längre bort, bredvid tåget, för att söka efter något vilt
eller en källa. Men alla dessa voro lika väl beridna
som han. Men om ett läger slogs, så förstod man, trots
allt förtroende de flesta hyste för den unge mannen, att
ställa så till, att hans lägerplats blev mitt ibland de
andras.
Även om han lyckades att fly, vart skulle han
vända sig? Han visste knappt, var han befann sig, huru
långt han var från civilisationens gräns. Han måste
kämpa med hunger och törst, han var utsatt för att
bliva angripen av vilda djur under natten - och även
om han kunde lyckligt översta alla dessa faror, så var
det troligt att han ånyo skulle falla i kabylernas händer
och att man ånyo bragte honom till någon anförare.
Och då?
Men det var ändå något annat än dessa tankar på
flykt, dessa jakter, ridövningar och berättelser, som
sysselsatte den unge mannen, och ofta gav honom mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
