- Project Runeberg -  Världens herre /
204

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Therese

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 204 -

fann den lättaste förklaringen, varför en ung dam
träffas vid denria tid på detta ställe.

- Eder gissning är rätt djärv, sade damen med
fortfarande bitter ironi. Det skulle väl knappast finnas
någon annan orsak som hitförde en ung dam. Nej,
jag är icke någon målarinna. Jag studerar icke
gaslågornas återsken i vattnet. Det gjorde mig endast ett
nöje, att betrakta det återsken, som min egen själ
kastar på dessa mörka vågor.

- Ursäkta, madame, sade Lotario, som genom
raljeri hoppades komma längst, jag märker intet av detta
återsken, ehuru jag ej tvivlar på att eder själ är en
lysande flamma.

- Ni bedrar er, sade damen lugnt. Min själ är
ännu mörkare än vågorna under oss, så mörk att hon
till och med fördystrar dessa svarta vågor. Se endast
neråt!

Mekaniskt böjde sig Lotario över gallret. Damen
gjorde detsamma. Spanjoren såg verkligen de tvenne
skuggorna avmåla sig inunder på den mörka rörliga
bottnen.

- Madame, sade han, detta är verkliga
nattfantasier. Härefter måste jag anse eder för en skaldinna.

- Ni gör mig för stor ära, svarade den obekanta.
Ehuru det kanske ofta finnes mera poesi i månget bröst,
som aldrig genom ett ord eller en bokstav givit sig
tillkänna, än hos mången skald.

- Men damer bruka annars hava varmare tankar,
svarade Lotario.

- Varför det? frågade hon livligt och skarpt.
Sannolikt, emedan de äro så lyckliga! Tillhör ni även dem
som uti männen se alla bekymmer, alla sorger, alla
tunga bördor och i damer endast dessa lyckliga
bekym-merslösa varelser, som lika fjärilar fladdra sitt liv
igenom?

Detta sades så bittert, att Lotario nästan blev rädd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free