- Project Runeberg -  Världens herre /
208

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Therese

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 208 -

Men, min herre, tiden är till ända för mig, mina
filosofiska betraktelser äro slut, jag tackar eder, för att ni
påmint mig om vardagslivet, och finner, att det är tid
att vända hem.
Farväl, min herre!

- Jag hoppas, ni skall tillåta mig, att ledsaga er,
sade don Lotario. .Var bor ni?

- I Marais rue du Grand-Chantier, svarade damen.

- I Marais rue du Grand-Chantier? frågade don
Lotario. Där bor en mycket berömd man, med vilken
jag blivit bekant, och som jag mycket ofta, ja nästan
dagligen besöker.

- När jag betraktar eder närmare, förefaller det
även mig, som jag sett eder gå förbi mitt fönster, sade
damen. Vem är denna herre? Den mest berömde man
på den gatan, är abbé Laguidais.

- Det är honom jag menar, sade dön Lotario.
Känner ni kanske honom.

- Något litet, svarade damen. Låtom oss nu gå.
Jag hoppas, att jag icke avlägsnar er ifrån er bostad?
Annars kan jag mycket väl gå ensam hem.

- Jag bor i närheten av Palais de Luxembourg,
svarade Lotario. Det är ännu tidigt för mig och vägen
är ej lång. Vågar jag bjuda er min arm?

- Jag tackar er, sade damen och lade med det
finaste behag sin arm i hans.

De gingo över bron, längs den högra Seinestranden.
Det var nu alldeles tomt på gatan.

- Ni är således ej någon målare, som ni i början
sade mig?

- Nej, svarade don Lotario, och jag hoppas ni ej
är ond på mig för detta lilla och oskyldiga påhitt.

- Ni kallar det ett påhitt, sade damen. Jag kunde
med samma rätt kalla det en osanning. Men karlarna
göra sig aldrig samvete över att ljuga f Or damerna.

- Min Gud, ni får ej vara så nogräknad! utbrast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free