- Project Runeberg -  Världens herre /
211

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Therese

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man, en bland de största bankirer, gjort cession samt
följt sin dotters exempel och flytt. Baronessan hade
då lämnat Paris på några månader. Men som äkta
franska var henne livet annorstädes odrägligt. Hon
hade vänt om, och då hon var i besittning av en
betydlig förmögenhet, som av mannens bankrutt blivit
orubbad, så var det ej svårt för henne att ånyo föra
ett stort hus. Några gamla vänner hade ånyo
infunnit sig, och baronessans salonger började att bliva mera
uppfyllda för varje emottagningsafton. I Paris
glömmer man så lätt! Baronessan hade ju varit oskyldig.
Vad rådde hon för att mannen bankrutterat och rymt.
Var hon skulden till att hennes dotter Eugenie mera
älskade konsten, än en ställning som endast gav henne
rikedom, att hon föredrog publikens bifall framför den
beundran som rikedom medför, och samma afton som
hon skulle förlovas med den falske prinsen Cavalcanti,
flydde med sin väninna Louise. Baronessan var
oskyldig till allt detta, hon hade varken kunnat hindrat
mannens bankrutt eller tämja dotterns egensinniga
oavhängiga karaktär. Så dömde åtminstone världen ty
baronessan var ännu en rik fru, som kommenderade
över millioner. Hade hon varit fattig, hade hon blivit
glömd, eller hade man påmint sig henne med smälek
och förebråelser. Hon hade då varit skyldig.

Endast en av hennes gamla vänner, den intimaste,
hade icke ånyo uppsökt henne. Det var Lucien Debray.
Ministersekreteraren, den samme som på kvällen varit
tillsammans med Chateau-Renaud och Beauchamp.
Fordom hade han dagligen besökt Danglars hus.

År och dag hade gått, baronessan hade tröstat sig,
såsom ett fruntimmer, vilket ännu äger millioner, har
snille och till sitt yttre har förmåga att kunna imponera.
Hade hon varit änka, så skulle hon ej saknat tillbedjare.
Men hon var ej fri från sin man, ehuru en sådan
skilsmässa för henne var önskvärd. Hon hade ej erfarit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free