- Project Runeberg -  Världens herre /
238

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Branden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 238 -

sade främlingen. Men det gör mig ont, att jag i detta
fallet ej kan ge er det. Jag vågar varken visa något
förmyndarevälde över herr Morrel ej heller handla utan
hans medgivande. Och då jag icke har den äran att
vara bland de anklagade, så har jag sannolikt ej heller
skyldighet, att giva er besked över er fråga.

- Vi förirra oss i en lek med tomma fraser! sade
Frank-Carré allvarsamt och förtretligt. Ni är
visserligen hittills icke anklagad min herre, men ni skall inom
kort bliva det.

- Jag? Varför det? sade främlingen. Ni talar
mycket oförståndigt.

- övergiv gycklet, sade Frank-Carré ännu
allvarsammare. För det första har ni tubbat och bestuckit en
fångvaktare, och för det andra häftar misstanken vid
eder att vara delaktig i attentatet vid Boulogne.

- Verkligen? En så förskräcklig misstanke! sade
främlingen. Och ni vet ej en gång ännu vem jag är.

- Jag vet det icke, men jag skall nog få veta det
innan ni lämnar detta huset sade Frank-Carré lugnt, ty
han kände sig nu vara uti sin ämbetsförrättning. Vågar
jag därför anhålla om ert namn?

- Varför så bråttom? svarade främlingen. Det
skulle ju förutsätta en förtrolighet, som jag ännu ej givit
själva vännen Morrel. Jag trodde ni ännu kunde
uppskjuta det något.

- Min herre, ni glömmer med vem ni talar! sade
fullmäktigen stött. Antingen nämner ni mig ert namn
här eller följer ni mig till ett annat rum. Men jag säger
eder i förväg, att ni ej skall lämna detta hus förrän
vederbörande har reda på er person.

- Nå väl, om så skall vara! sade främlingen
skrattande. Som god fransman bär jag aktning för lagarna.

Och han närmade sitt ansikte till fullmäktigens öra
och viskade ett namn.

Fullmäktigen spratt till, som om han blivit träffad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free