- Project Runeberg -  Världens herre /
254

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Flyktingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 254 -

huset Det var stort och vackert, och såg ut som ett av
de hus, som helt och hållet, eller till en del uthyres
åt rika främlingar.

Don Lotario ringde och steg in, följd av sin nattlige
ledsagare. De gingo uppför trappan.

––Min uppassare sover, jag vill ej störa honom,

sade han. Följ mig till mitt rum.

Han öppnade dörren. Förmaket var sparsamt
upplyst av en lampa, som var nära att slockna. I nästa
rum påtände han ett ljus och nu såg han sin följeslagare
framför sig vid full belysning.

Det var svårt för don Lotario att dölja sin
överraskning vid anblicken av denne främling. Detta vilda hår,
detta stripiga skägg, detta sjukligt utmärglade ansikte,
de matta glasaktiga ögonen, denna dystra trotsiga min,
dessa grå byxor med svarta revärer, dessa grova skor -
allt detta förkunnade honom att han hade framför sig
en rövare, en tjuv, kanske mördare. Även tycktes
mannens hår och skägg vara något svett, och ansiktet
ned-rökat.

- Karl, sade han, gående ett steg tillbaka, och
fattad av en hastig tanke, ni kommer från det brinnande
fängelset, och har under vägen stulit er rock och hatt!

- Om ni ock vore en rannsakningsdomare, så
kunde ni ej uppställa en bättre gissning, sade främlingen
med ett hånskratt, och hans röst klingade ännu råare i
Lotarios öron, än förut. Men det är likväl möjligt att ni
tar fel. Måste man väl vara en rövare och mördare, för
att man är illa klädd?

- Jag gör mig kanske skyldig till en förbrytelse om
jag behåller denne man hos mig, sade don Lotario, mera
för sig själv, än till den främmande. Lämna detta rum
och detta hus. Jag vill handla som om jag aldrig sett
eder.

- Är detta edert medlidande ? frågade mannen
spotskt. Och varför säger ni så? Därför att ni har en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free