- Project Runeberg -  Världens herre /
277

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Femtiotusen francs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 277 -

ta rum. Emottagningsrummet var, som han visste, skilt
från budoiren genom några mellanliggande rum.
Kammarjungfrun visste även att don Lotario kände lokalen.
Hon nöjde sig därför med att be honom själv gå vidare,
emedan mottagningsrummet var upplyst.

Don Lotario fann likväl dörren till nästa rum stängd.
Han vågade icke kalla på kammarjungfrun, även
ansåg han det icke opassande att lyssna på en fattig mans
tiggarbesök; han stannade därför i rummet bredvid.
Dörren som förde till budoiren var ej helt och hållet
tillsluten.

Han hörde någon komma in. Stegen voro fasta och
tunga, trots mattorna. Det måste vara en grov karl?

- God afton fru mor! hörde han en manlig röst
säga. Ni ville icke ta emot mig. Det var inte rätt av
er.

- Att döma om vad som är rätt eller orätt bliver
min egen sak! Vad vill ni mig min herre?

- Huru kall och sträng är ni icke! är detta
moderlig kärlek? sade mansrösten. Har icke mitt kort
redan sagt er vad jag önskar? Är det rätt av er att
lämna mig i nöd?

Don Lotario var mera förskräckt, än överraskad. Han
hade nu känt igen rösten på sin förre bekante, baron
Loupert. Vem var denne man? Vad fordrade han av
baronessan? Var han så fattig att han måste tigga?
Men han hade kallat baronessan fru mor! Baronessan
hade ingen son, åtminstone hade han aldrig hört talas
om någon sådan. Vad var detta för en hemlighet?

- I nöd? sade madam Danglars skarpt och bittert.
Kallar ni det nöd, då ni på tre veckor förslösar två
gånger femtio tusen francs? Har ni icke skrivit till mig
att ni emottagit även de sista femtio tusen! Har ni icke
givit mig den försäkran, att ni nu till en början var
belåten?

.-. Det är sant, sade Loupert, och det föreföll Lo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free