- Project Runeberg -  Världens herre /
306

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Kondoren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 306 -

skramlet av kedjan emot berget förhöjde det hemska i
hela företeelsen.

- Stilla, Grip, skrek Wolfram, då fågeln ville göra
ett anfall även på Hillow. De äro vänner!

Därvid gick han fram till honom och kliade det nakna
ormlika huvudet och den vida fjäderkransen som
omgav halsen. Kondoren sänkte vingarna och lät med
tydlig belåtenhet smeka sig av sin herres hand.

- Varifrån har du fått denna fågel? frågade Hillow,
som även hade sett nyfiket på. Är detta den lille
gynnaren som du köpte av spanjoren vi mötte i
Roch-Mounttains?

- Det är densamme, svarade Wolfram och fortfor
att med ett visst behag smeka och klia djuret. Då var
han knappast större än en gås. Men här på ön har han
skjutit upp som en svamp. Det är ett härligt djur,
säger jag er, mig känner det redan liksom en hund eller
häst igenkänner sin husbonde. Jag hade aldrig trott
att en så vild fågel kunde bliva så tam. Visst har det
kostat mig möda. Många gånger har jag måst strida
med honom, som med en fiende, och först sedan jag
skurit klorna på honom, undgick jag faran att bliva
sönderklöst. Men han har nu funnit, att jag är den
starkare, och att han utan mig skulle svälta ihjäl. Vi
hava därför blivit goda vänner. Eller huru, Grip? Du
håller av mig, gamle pojke?

Han omfamnade den grova, muskulösa halsen på
fågeln som lät det lugnt passera och kraxade på ett eget
sätt, som sannolikt skulle uttrycka hans belåtenhet.

- Men fågeln skall svälta ihjäl, när du kommer
tillbaka till oss i Deseret, sade Wipky, som nu så
småningom hade vågat sig närmare. Han äter mer än tio
människor.

- Du betraktar saken från nationalekonomisk
synpunkt, svarade Wolfram, jag endast såsom liebhaber.
Grip skall icke svälta ihjäl, och jag skall alltid få tid,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free