- Project Runeberg -  Världens herre /
322

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Amelie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 322 -

tro, att jag är skyldig dem tacksamhet, och skola
försöka att hålla mig kvar. Även torde det ej vara så
lätt, att härifrån uppnå andra bebodda orter. Detta
är emellertid bisaker. Skulle ni följa med?

- Jag vet det ej ännu, svarade Amelie. Det är ett
förslag, som måste moget överläggas.

- Men jag måste hava svar redan i dag! sade
Wolfram med sin gamla otyglade häftighet.

- Gott, ni önskar att jag skall följa er, sade Amelie
lugnt. Om jag gör det, vilket öde förestår mig då?
Jag följer er genom vildmarken, jag fördrager alla
försakelser med er - vi anlända till befolkade trakter
- ni finner nytt umgänge, nya förströelser, ni lämnar
mig ånyo, och jag står åter ensam bland människor,
som äro ändå sämre än mormonerna. Ty här råder
åtminstone vissa lagar och seder. Detta äro de
utsikter, ni erbjuder mig. Stannar jag här, så är jag
åtminstone bland folk som flyktigt känner mig. Jag har
funnit att, ibland dem finnes enskilda aktningsvärda män.
Möjligen antager sig någon av dem mig. Jag tror
Wolfram, att om ni endast har detta att fordra av mig, så
måste jag avslå det.

Ånyo angrep denna hjärtklappning Wolfram.
Vilket språk, vilket lugn, vilken likgiltighet! Detta hade
han icke väntat.

- När ni kan tala på det sättet, sade han slutligen
dystert, inser jag att ni kanske icke älskar mig mer!

- Älskar? Jag skulle älska er? sade Amelie
häftigt och bittert. Hur har ni kunnat tro att detta skulle
vara fallet? Egenkäre, stackars karl, ni behandlar mig
som en avskedad piga och inbillar er att jag ännu älskar
er? Anser ni mig för en mask, en hund? Tilltror ni
mig icke ha någon mänsklig känsla? Gott, jag skall
följa er. Men endast på ett villkor: nämligen att ni,
så snart ni uppnått någon befolkad ort, sätter mig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free