- Project Runeberg -  Världens herre /
329

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. En söndag hos mormonerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

~_ 329 -

blivit fru och belåten, skall hon bliva det vackraste
fruntimmer i nya Jerusalem. Du avstår henne således?

- Jag avstår henne! svarade Wolfram. Du vet
det ju för länge sedan.

- Och det skulle vara dig likgiltigt om en annan
friar till henne?

- Alldeles likgiltigt. Men säg mig för rö skull vilka
i nya Jerusalem som gå på friarefötter?

- Nåväl, jag till en början! sade Wipky.

- Du? sade Wolfram uppfarande.

- Nå än sen, du vet väl att jag är ungkarl.

- Och vem vill du fria till? om jag vågar fråga.

- Till franskan naturligtvis.

- Du?

Vid denna fråga antog Wolframs ansikte ett
egendomligt uttryck, för vilket själva Wipky blev förskräckt.
Och ändå låg intet hotande, intet förskräckligt däruti.
Det var endast kallt, stelt och obeskrivligt föraktligt.
Wipky fann sig sårad och upprörd, på en gång.

- Du tyckes förvånas, sade han bittert. Men jag
har ingen hustru, man har så ofta givit mig förebråelser
därför, och hellre än jag gifter mig med någon gammal
ful, varför skulle jag icke snarare se mig om efter den
unga vackra franskan? Jag försäkrar dig, att det skulle
ej falla mig in, ifall du ännu hade några avsikter med
henne. Men då du träder tillbaka, så inser jag icke
varför -

Han avbröt sig och teg. Wolfram hade vänt sig
ifrån honom och stirrade ut åt sjön.

– Du har rätt, fullkomligt rätt. Jag förstår! sade
han kallt.

Doktorn visste utan tvivel icke vad han skulle tänka
om Wolfram. Hans yttre tycktes tillkännage en djup
rörelse. Men hans ord voro kalla, lugna, tydliga och ej
tvetydiga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free