- Project Runeberg -  Världens herre /
342

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. En söndag hos mormonerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 342 -

därför beredd, att åtaga mig franskan Amelie de
Mor-cerf som min maka.

- Har du något att invända däremot, syster
Amelie? frågade profeten.

Franskan uppsteg. Hennes ansikte hade aldrig varit
så blekt, hennes ögon aldrig så tårfyllda, som nu, då
hon efter en flyktig blick över församlingen vände sig
mot profeten.

- Jag har några ord att säga, sade hon med sin
vackra röst och sin franska accent. Jag vet att det
står de troende Systrarne fritt, att välja emellan flera
friare, och då jag, ehuru mot min vilja räknas till de
trogne, så gör jag bruk av denna rättighet. Det
kommer an på om någon annan av de trogne uppträder, och
begär min hand. Fråga!

- Franskan har rätt, sade profeten, medan Wipkys
ösron svävade runt omkring församlingen, som om han
ville utforska var och en enskilds avsikt. Trogne
bröder, finnas ännu flera ibland er som skulle anse sig
önska franskans hand?

Få bland församlingen väntade väl, att någon skulle
anmäla sig. Ty antalet av de osrifta männen var alltför
ringa och Wipkys inflytande alltför stort, att någon så
lätt skulle våga rivalisera emot honom.

Likväl reste sig en man. Han hade suttit tätt bakom
Amelie och obemärkt av de andra, nyss förut tillviskat
henne några ord.

Han var ännu ung och i dag helgdagsklädd, han såg
ganska bra ut. Hans bruna ansikte, öppna min och
kloka Öeron voro till hans fördel.

- Åh, det är Bertois, fransmannen! viskades det på
bänkarne.

Vid dessa ord såg även Wolfram upp för första
gången. Hittills tycktes han utan deltagande endast
hört på, ty han hade förut vetat hur allt skulle gå. Den-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free