- Project Runeberg -  Världens herre /
364

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. Striden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 364 -

Wolfram bortvände sig hastigt, och medan han sökte
efter sina vapen, ordnade och iståndsatte dem, lutade
sig Amelie tillbaka och tycktes försöka att vilja sova.
Så förgingo två timmar. Dagen kunde icke vara långt
borta. Före dagbräckningen ville han lämna ön. Han
hopsamlade därför vissa föremål som nu kunde vara
honom till nytta, en hacka, en hammare, en jaktväska,
och nedstesr utför klippan, för att läsrsra dem i båten.
Det gjorde honom ont att nödgas kvarlämna kondoren.
Men medtaera honom kunde han icke. Och friheten
var säkert kärast för fågeln.

Nedanför klippan fanns ej båten där han förtöjt
honom. Han trodde att han i mörkret irrat sig,
och sökte vidare. Ingenstädes fanns båten. Vågorna,
som voro helt obetydliga, kunde aldrisr hava ryckt bort
honom. Kunde mormonerna ha följt honom och
borttagit båten?

Detta var ett oväntat och hårt slag. Nu var han
överlämnad till mormonerna på nåd och onåd. Att
simma tUl land och där ta en annan båt, var icke
allenast farlisrt, utan kunde även lämna honom i
mormonernas händer. Obeslutsam och förtvivlad stod
Wolfram på klippan. Dagningen inbröt. Han tyckte sig
märka lånert bort på sjön två mörka punkter. Det
måste vara båtar. Var faran så nära?

Wolfram skyndade upp till Amelie. Hon sov ej,
hon kom emot honom.

- Ett hårt slag har träffat oss, Amelie! sade han
dvstert. Min båt är borta. Vi äro i mormonernas
våld och jas: för min del är förlorad, såvida icke ett
underverk bringar räddning.

- Store Gud! skrek Amelie bleknande. Ännu en
^ånj? bedragen? Och nu då jag besrvnte att hoppas!
Förskäckligt! Är ni säker på er sak, Wolfram?

- Helt visst! Mormonerna hava under natten stu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free