Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. Striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 374 -
- Amelie, vakna, jag ber dig! ropade Wolfram
gripen av en dödlig ångest. Min Gud! Om hon vore
död! Ack min herre, kom oss till hjälp!
Dessa ord riktades till ryttaren, och följdes av en
bedjande åtbörd.
Under tiden hade det lyckats ryttaren att styra sin
häst. Han steg av, band den skygga hästen vid
stammen av ett litet träd, tog fram ur sadelväskan en liten
flaska och närmade sig den egna gruppen, som
bildades av den livlösa kondoren, den knäfallande
Wolfram och den livlösa Amelie.
- För tusan! sade han. Något sådant har jag aldrig
i mitt liv sett förr. Skulle ha utskrattat den, som
velat inbilla mig det. Varifrån kommer ni?
- Fråga mig inte, åtminstone inte nu! sade Wolfram
ängsligt. Hjälp denna dam om ni kan. Min Gud, vad
skulle alltsammans gagna till, om hon vore död?
- Död? Det tror jag inte! sade ryttaren. Detta
bör hjälpa till en början. Vänta ännu i fem minuter,
och ni skall se att hon slår upp ögonen.
Han öppnade med vänstra handen Amelies blånade
läppar och indröp några droppar av den lilla flaskans
innehåll. Sedan^ framtog han en vinbutelj.
- Se här, detta är för er! sade han och räckte honom
buteljen. Det skall göra er gott. Och passa nu på om
fem minuter är flickan frisk och munter som en fisk.
- Gud löne er därför! sade Wolfram, som häftigt
drack ur flaskan, men jag måste hava sett er förut.
Ursäkta mig! mitt huvud är nu så svagt och angripet.
- Sett mig? Det tror jag nog, sade ryttaren. Vi
talade med varandra åtminstone i söndags, i
mormon-kolonien vid Saltsjön.
- Ja, där var det, alldeles riktigt. Det var ni!
sade Wolfram. Nå min herre, säg mig först en sak.
Huru långt äro vi från Deseret, och huru dags är det?
- Klockan är halv åtta på morgonen, och vi äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
