- Project Runeberg -  Världens herre /
386

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Frestelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 386 -

- Jag tror det, sade Judith, resande sig. I alla
fall vågar jag icke stanna kvar här.

Det var ett mödosamt arbete, men judinnan
utvecklade mera kraft, än Albert hade väntat. Fattande
remmen med båda händerna och insättande fotspetsarna i
stenfogarna, lyckades det henne att uppkomma så högt,
att Albert kunde fatta hennes händer, varefter han
uppdrog henne helt och hållet till sig.

Detta var honom ej möjligt, utan att vidröra flickans
vackra axlar, vilket ånyo avlockade henne en rodnad.

- Jag tackar er, min herre, sade hon, då hon
uppkommit. Ni har gjort för mig mera än någon annan i
hela världen. Hädanefter måste jag bliva er slavinna!

- Slavinna? sade Albert. Aldrig! Kan någon
framvisa ett större ädelmod, än det ni bevisade mig
förra natten? Jag måste vara er tacksam, ty ni ville
uppoffra er för mig! Men himmelen har ställt det
annorlunda och bättre. Vi äro båda räddade, och intet
annat hinder ligger numera i vägen för oss, än öknen.

- Tror ni att min fader - ursäkta att jag nämner
hans namn - är död, eller lever ännu? frågade Judith
ängsligt.

- Sannerligen jag kan ge svar därpå, svarade
Albert. Det är ej otroligt, att han är död, ifall han var
med i den där grottan. Ty jag tror icke att flera, än
vi fem kommo levande därifrån. Var han icke med
i grottan, då tror jag han lever

- Ämnar ni nu taga raka vägen till Algier? frågade
Judith suckande.

- Frågan är lätt, men svaret svårt, svarade den
unge officeren. Till och med om jag noga kände
vägen, vore företaget vågat, ty vi skulle snart stöta på
kabylstammar, som jag då måste åtfölja om jag för
andra gången bleve upptäckt. Och att vända sig åt
väster, åt Marocko, har även sina svårigheter.
Marockanerna göra varje främling till slav, och det skulle obe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free