Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Ali ben Mohamed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 421 -
då de alltid måste undersöka flodstranden noga, för
att veta var de båda flyktingarne hade lämnat
flodbädden. Visserligen kunde hästarna gå endast steg för
steg i vattnet.
Morgonen randades nu och Albert kunde kasta en
omfattande blick över trakten. Den bildade ännu en
vidsträckt slätt, som gjorde det lätt för hans
följeslagare, att se honom på långt avstånd. Visserligen
syntes framför honom höga berg, men de måste vara ännu
en dagsresa avlägsna. Till vänster om floden visade
sig likväl på något avstånd, småskog, som längre fram
slöt sig till en skog av palmer. På ett ställe räckte
skogen ner till floden, och detta valde Albert för att
lämna den.
Solen uppsteg i sin tropiska glöd och klarhet, då
hästarna beträdde stranden. Albert kastade en blick på
sin följeslagerska. Hon hade slöjan till hälvten slagen
tillbaka, och hälsade honom med ett vänligt och ljuvt
leende. Detta återgav den fulla kraften och hela modet
åt hans hjärta.
- Framåt! sade han, sporrande hästen. Framåt,
min älskadeT
De sprängde genom buskaget och om en halv timma
hade de uppnått palmskogen. Nu tog Albert bössan
i handen, ty i denna skog var ej brist på vilda djur.
Lejonen voro talrika, även ett slags vargar; de
farligaste fienderna voro emellertid i grannskapet av
floderna, nämligen: rhinoceros och krokodiler. Här och
där slingrade sig även en orm över gräsmattan under
palmerna och avlockade Judith ett rop av skrämsel.
Men något farligare angrepp hade Albert ej att frukta.
Ormarna nöjde sig med att förundrade sätta upp
huvudet, och de lejon, som Albert sågo, höllo sig på
behörigt avstånd. De funno i skogarna vilt
tillräckligt, för att låta människorna vara i fred.
Då Albert ansåg det vara säkrast, att så långt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
