- Project Runeberg -  Världens herre /
431

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Ali ben Mohamed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 431 -

mödade sig upptäcka något, så kunde han ej få syn
på någon levande varelse. Långt, långt bort tycktes
ligga några byar.

Albert överlade med sig själv. Vända tillbaka
kunde han ej. Ej heller vänta. Han måste ned i dalen
även med risk att möta Ali ben Mohamed. Men
möjligtvis hade de tagit en annan väg, och hade redan
vänt om igen. Huvudsaken var att ej möta honom
på återvägen. Slätten var likväl här och där bevuxen
med trädgrupper, som gjorde det möjligt att gömma
sig. Albert tänkte på att kvarlämna hästarna och
fortsätta vägen till fots. Men ehuru detta var säkrare, då
man ej så lätt kunde upptäcka honom, så var han rädd
för att för mycket uttrötta Judith och avstod därför
från denna idé. Han beslöt att ännu en gång anförtro
sig åt sin lyckliga stjärna och välja den lakaste vägen.
Faran var lika stor över allt.

Han återvände därför till Judith och snart travade
de bägge sällsamma resande, över den gröna
gräsmattan. Han kunde ej finna platsen, varest Ali ben
Mo-hameds folk uppslagit sitt nattläger. Ej heller såg han
någon annan ryttare ehuru slätten medgav honom att
se en hel himmel långt ut. Albert började således tro,
att afrikanarne hade avstått från sin förföljelse.

Endast en gång, när han såg tillbaka åt bergen,
trodde han sig på en av höjderna se en ryttarskara. I
närheten fanns emellertid en småskog, varför han styrde
hästarna ditin och observerade noga den riktning
ryttar-ne togo. De tycktes nedstiga från berget men ganska
långsamt och sedan göra halt.

Albert ansåg det säkrast att vänta i buskarna till
ryt-tarne hade överskridit bergsryggen och ej mer kunde
se honom. Men där emellan måste några timmar
passera, och sedan tänkte han även, att de ej kunde
upptäcka honom, om han valde sin väg så, att småskogen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free