- Project Runeberg -  Världens herre /
438

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Ali ben Mohamed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 438 -

la ha litet deltagande för oss, då de se, huru vackert
jag tagit emot Fellatahs. Jag skall be dem ledsaga
oss till Kuka, eller åtminstone säkert visa oss vägen dit.

Bagirmiterna hade ånyo församlat sig, och negern,
som utan tvivel var skarans anförare, kom fram till
Albert.

- Tapper! tapper! sade han med en belåten nick
på huvudet. Vem är ni?

Albert berättade på en blandning av arabiska och
Fellatahspråket sina äventyr, tämligen
överensstämmande med sanningen och tillade att han ej önskade något
hellre, än att få återse sitt fädernesland, och att han
skulle vara Bagirmiterna mycket tacksam, om de visade
honom kortaste vägen dit. Negern avhörde honom
uppmärksamt och nickade ofta mycket belåten. Därpå
frågade han vart Albert egentligen ville. Denne svarade:
till Kuka.

Vid detta ord blevo Bagirmiterna vilda, skakade
sina vapen och syntes färdiga att genast rusa på
fransmannen. Med möda lyckades det Albert att ånyo göra
sig förstådd och upplysa Bagirmiterna att han alls icke
kände Kuka, ej visste var det låg, och ej förstod,
varför man blev så uppretad emot honom. Han erfor då,
med mycken möda, att Bagirmiterna lågo i krig med
sultanen av Bornu, vars huvudstad Kuka var. Det
tycktes således som var och en av dessa afrikanska
folkslag bekrigade varandra.

En förhoppning var honom visserligen nu till en
början något förmörkad - det att snart komma till Kuka,
ändpunkten för karavanen. Då emellertid Bagirmi,
efter vad han fick höra, sträckte sig långt åt öster, så
hoppades han även, att från detta landet kunna
komma till ett ställe, sorn stod i förbindelse med den
civiliserade världen, och då Bagirmiterna voro tämligen vän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free