Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. Muley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
___.. AACL .........
- ~~«/ .
der befriade Honom trån denna nödvändignet, om icke
sultanens son först återvände, så var det lika
nödvändigt att våga denna resa, som den förra. Framtiden
var för Albert höljd i ett mörker, som var förfärligare
och hemskare än då. Hans glädje över
sammanträffandet med Bagirmiterna hade varit av kort
varaktighet. En olycklig stjärna syntes vila över hans öde.
- Vi överlämna allt åt din egen klokhet, främling,
men du skall bliva understödd av vår trogne tjänare
Muleys råd - så slutade sultanen sitt tal - att utfinna
medlen, för återskaffandet av vår högt älskade son.
Men vi hoppas att det måtte ske snart. Även skall du
bliva frikostigare belönad, än utroparen förkunnade
folket. Vi öka millionen kurdi med ytterligare en
million och tillförsäkra dig att du skall sitta bredvid oss
på tronen och regera med oss de rättrogne. Dina
efterkommande försäkra vi om den vackraste provinsen i
riket. Så gå då i hopp om en så stor belöning och
uppfyll profetian. Måtte Allah vara dig nådig!
Albert bugade sig och vände om, åtföljd av Muley
till sin boning. Negern lovade att inom kort vara
tillbaka hos honom. Därigenom fick Albert tid att
förbereda Judith på den fara som förestod honom, och
även henne.
Judith blev på det högsta bestört, då hon erfor vad
företag hennes älskade blivit utsedd till, och Albert
hade få tröstegrunder för henne. Han kände ej något
om Bidduma’s, han visste ej om det var möjligt att
komma till dem, uppehålla sig ibland dem, erfara huru
sultanens son befann sig och sedan befria honom.
Aldrig hade man tvingat honom till ett planlösare och,
som det tycktes, fåfängare företag. Av Muley
hoppades han visserligen få några underrättelser, rnen detta
ändrade intet i det hela.
Han bad Judith med en värme och innerlighet som
ögonblickets vemod ingav honom, att, ifall han ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
