- Project Runeberg -  Världens herre /
519

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Eugenia Danglars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 519 -

Redan stod Eugenie på punkten att förråda sig, att
på ett uppseendeväckande vis blottställa sig, ty i
avseende på kärlek var hon ett fullkomligt naturbarn.
Hon hade aldrig haft ens den avlägsnaste kännedom
om vad en böjelse var, och nu, då hon kände inom
sig passionens förtärande eld, som var henne
främmande och kom henne att rysa men tillika var ljuv och
intagande - nu föreföll det henne omöjligt, att den
man som hon älskade, icke skulle besvara hennes
kärlek. Hon visste ju ej, varför don Lotario var så
olycklig. Hon hade väl fått antydningar därom, men hon
trodde hans älskade vara död eller hava förrått
honom. Hon hade även hört, att ädla naturer, då de
älskade en berömd och firad person, stundom höll sig
tillbaka från att tillstå sin kärlek och behärska sig, för
att ej bliva ansedda lika en mängd fadda tillbedjare.
Kunde icke en del av hans bekymmer gälla även henne?

Samtalet tog en allmän riktning, som likväl stannade
inom konstens område, och don Lotario, som
proportionsvis sett mindre av skådebanan och icke
intresserade sig så ivrigt därför, blev allt mera förstämd och
försjönk slutligen i ett fullkomligt drömmeri. Stött och
förargad avbröt Eugenie sig mitt i samtalet.

- Mylord, sade hon till lord Bilser, det gör mig ont
att nödgas avskeda er. Men jag ville tala några ord
med dön Lotario - ifall han tillåter mig denna
förtrolighet - några ord angående min moder!

Don Lotario for upp och sade, att han gärna var
beredd att uppfylla sångerskans begäran. Lord Bilser
blev något förvirrad och reste sig.

- Vi återse varandra, don Lotario! sade han. Ni
vet ju var!

Lotario gav honom handen. Han förstod att lorden
mente klubben.

- Förlåter ni mig min begäran, don Lotario, sade
Eugenie, då lorden var gången. Men ni känner säkert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free