- Project Runeberg -  Världens herre /
528

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Receptionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 528 -

ställa honom på prov. Ville man kanske veta huru han
skulle fördraga döden?

Denna tanke gav honom hans lugn tillbaka, så vitt
det var möjligt under det kroppsliga obehag, varuti
han befann sig. Han skrattade. Om detta var en
prövning, varför skulle han icke gå igenom den? Man
ville väl icke döda honom I

Men kroppen satte sig upp emot detta resonemang
av själen. Dön Lotario gjorde den anmärkningen, att
det ej var så lätt och angenämt att dÖ av kolos. Det
föreföll honom som om alla hans leder ville sprängas
sönder. Andedräkten blev honom förfärligt tung, och
sammanklämde bröstet på honom.

Han höll ut med hela ståndaktigheten hos en man,
som jämväl vet, att det var frågan om hans död. Han
förmodade, att han var observerad, och detta avhöll
honom från att visa sig svag. Han ville fördraga allt.

Men andra tankar uppstodo under tiden hos honom.
Tänk om man förbisåg en småsak. Om man lämnade
honom för länge kvar i rummet. Han kunde dö: ett
lungslag kunde döda honom. Hans blod blev ännu
hetare, ännu hastigare jagades hans tankar.

Ja! Vad gjorde det för resten, om han dog? Hade
han icke begärt, att bliva upptagen i ett sällskap, som
hade självmord till sin princip. Hade han icke
kommit med det fasta beslutet, att han skulle dö här? Om
just icke i dag, så likväl snart? Om han nu dog, genom
en händelse, vad betydde det? Han var då några
dagar förut befriad från sina kval.

Dessa tankar - som likväl redan voro förvirrade -*
tvungo honom även till lugn. Men han kände huru
mäktiga hans ungdomliga liv uppreste sig mot dessa
grundsatser. Det kostade honom möda att kvarsitta
på soffan, och varje gång han skulle hämta andan,
kände han begäret att skynda mot dörren och där insupa
frisk luft. Redan var han knappt herre över sitt för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free