- Project Runeberg -  Världens herre /
573

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 38. Ratour

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 573 -

med honom genom greven av Montecristo. Don
Lotario skakade på huvudet.

- Det låter visst otroligt! sade han. Men vad som
mest intresserar mig av denna sak, är en upptäckt, som
även rör mig. Några av mina vänner i London trodde,
att greven av Montecristo och lord Hope är samma
person.

- Det är inte omöjligt, alldeles inte, sade greve
Arenberg. Montecristo försvann hastigt och kan väl
hava begigvit sig till Kalifornien. Nu, kanske ni får
tillfälle att tala med madame Morrel om honom, och
veta om deras utseende överensstämmer. Det vore
även intressant för mig, att veta det.

En tjänare anmälde nu herr de Ratour och madame
Morrels ankomst, och strax efter inträdde båda.
Madam Morrel var på det djupaste sorgklädd.

Don Lotario spratt till. Vid första ögonblicket och
oaktat den förändring som hans gamla bekantskap från
den där natten, undergått, igenkände han samme
Rablasy, rymmaren, densamme för vilken han hade
velat varna greve Arenberg och som, under de sista, för
honom så innehållsrika veckorna, helt och hållet fallit
ur hans minne.

Om igenkännandet var ömsesidigt, om herr de
Ratour eller Rablasy kände don Lotario, det förmådde
han icke urskilja. Ingen blick, ingen min förrådde det.
Då han blev presenterad för don Lotario, bugade han
sig med största lugn och med en världsmans
fullkomligaste artighet.

I sitt väsende var herr de Ratour allmänt förändrad.
Det var icke mer den fräcke, oförskämde nattgästen,
som genom sin djärvhet sökt imponera på don Lotario
- han hade blivit en fin, fulländad världsman. Hans
klädsel var fin, utan att vara prålig, hans min
uppmärksam hans uppförande artigt. Han hade stort svart
skägg och ett friskt utseende. Don Lotario fann att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free