- Project Runeberg -  Världens herre /
595

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 40. På önskningarnas berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

_ 595 ~~

ma, och ville nu stanna här ensam med dig, för att
blicka tillbaka på det förflutna och utstaka nya planer
för framtiden. Jag visste icke att tillfället här skulle
gynna mig med en större rikedom än jag förut ägde.
Skatterna blevo icke utan inflytande på mina planer.
Jag kunde utvidga och omgestalta dem. Påminner du
dig den där natten, då du träffade mig i mitt
laboratorium och då jag första gången provade mitt guld?

- Ack, skulle jag icke! svarade Haydée. Det var
samma natt, som du satte mig i förvåning och beundran.
Edmond, jag vet du har stora planer i din hjärna;
men att dina tankar stiga så högt upp mot himlen -
det anade jag icke!

- Du beundrar mig, och därför överdriver du,
sade Montecristo skrattande. Nog av, jag har nu
samlat skatter, som väl knappast någon människa på jorden
äger. Jag har här grundat en koloni, som skall
uthärda och blomstra, även sedan jag ej längre är här. Jag
behöver ej flera skatter för mig. Jag kan överlämna
dessa guldminor till andra. Jag kan giva dem till pris
åt det allmänna bästa. Alla dessa män, som jag här
församlat och som arbetat för mig, förtjäna att bliva
rika. Alla ha de kraft och tålamod ät bära rikedomen.
Jag kan därför lämna önskningarnas berg. I Europa
skall man hava glömt mig. Jag kan således uppträda
där utan att bliva igenkänd.

- Således vill du åter kasta dig in i det stora
världsbullret, Edmond? frågade Haydée.

- Din fråga låter mig så ängsligt, älskade maka!
Har du något att invända däremot?

– Ack nej, Edmond, nej. Men i Paris, jag minnes
det nog, var du så sällan hos mig.

- Ack, du fruktar att Europas vimmel kunde draga
mig från dig! avbröt henne Dantes skrattande. Nej,
frukta icke det! Jag vill icke återvända till Paris,
åtminstone icke på någon längre tid. Jag skall alltid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free