Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 40. På önskningarnas berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 598 -
honom mera. Han må gå vart han vill. Med denna
människa vill jag icke ha vidare att göra!
- Men han kan inte vilja hämnas på dig? frågade
Haydée sorgsen.
- Jag har väl tänkt därpå; han har skäl därtill, sade
Montecristo; men jag fruktar honom icke. Jag skall
krossa honom, ifall han kommer mig i vägen.
- Låtom oss ej mera tänka därpå, låt oss tala om
gladare ämne! sade Haydée. Vad har blivit av den
där franskan, av Morcerfs dotter, som var hos
mormonerna?
- Ännu kan jag ej fälla något bestämt omdöme
över hennes framtid, svarade Dantes. Hennes lycka
beror på den mans uppförande, till vilken hon anslutit
sig. Besynnerligt att slumpen här tillförde mig en
person, som jag annars hade kunnat få söka i flera år. Jag
berättade dig om den där Wolfram, en vild slyngel,
som vågade trotsa mig i mitt eget hus. Jag sade dig
redan då, att jag, detta oaktat, fattade tycke för
karlen, ty jag insåg hans karaktärsstyrka, fasthet i viljan
och en stark, om ock vilseledd hederskänsla. Jag
beslöt genast att åtaga mig honom, och då jag hörde, att
Amelie var hans fästmö, fann jag att han endast kunde
räddas genom kärleken. Min förväntan bedrog mig
icke. Jag återsände Amelie till mormonerna. Jag
förutsåg, i vilken strid Wolfram skulle komma med dessa
människor och att han skulle fly med Amelie. Från
Bertois erhöll jag underrättelser varje vecka. En gång
begav jag mig själv dit, för att på stället övertyga mig
om detta folks och de båda ungas tillstånd. Jag har
omtalat för dig, på vilket fabelaktigt sätt Wolfram
räddade sig med Amelie. Men nu till huvudsaken. Vem
tror du väl denne Wolfram är? Du skakar huvudet.
Jag tror nog du ej kan gissa det. Hör då! Bertois
skrev till mig att Wolfram på sin ö en gång bett honom
om vapen och såsom återskänk givit honom en ring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
