- Project Runeberg -  Världens herre /
627

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 45. Greve Roskowitsch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 627 -

fingrar. Hans stövlar voro så trånga, att han knappast
kunde gå med dem och med käppen slog han på sina
fötter, som om han därigenom velat upmuntra dem
att gå.

- Vilket kostligt ansikte, mumlade matroserna
bakom honom.

- Vad är det för en europeisk noshörning? frågade
en sjöman en annan.

- Vem kan väl känna alla sådana! lydde svaret.
En förvriden engelsman sannolikt.

- Nej, en ryss! sade en annan, som kom till. Han
har sin kredit hos Nathan Brothers. Där har jag en
gång sett honom och då fick jag veta det. Han ser
sig om i världen.

- Kunde väl göra något nyttigare med sina
kalvögon, sade den förste kontoristen.

Samtalet blev avbrutet. Under tiden fortsatte
ryssen sin promenad till yttersta ändan av hamnen, vid
vilken de nya arbetena förehades. Dessa tycktes i viss
grad intressera honom, ty han tog sin lorgnette och
betraktade arbetena.

Framför honom låg en bild av den eländigaste,
mödosammaste mänskliga verksamhet. Man höll på med
att utfylla en sumptrakt och påla däruti, för att erhålla
fast grundval till en fortsättning av dammen. Många
av arbetarna stodo till knäna i gyttjan, som solstrålarna
hade hetkokt. Andra voro sysselsatta vid de stora
pål-kranarna.

Bland de förre, bland dem som stodo i gyttjan, och
lassade den i kärror, var en ännu ung man, som genom
sitt mörka hår, sin vackra figur och sitt ansikte, genast
väckte uppseende. Det låg något medfött ädelt i hans
rörelser, och fastän han fullgjorde sitt arbete med det
lugn och den likgiltighet, som visar vana därvid, så
syntes likväl, att han ej var född till denna
sysselsättning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free