- Project Runeberg -  Världens herre /
672

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 49. Prefekten, ministern och konungen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 672 -

f å se hans majestät; jag hade ej önskat det, då min tid
är mycket upptagen. Men jag finner att denna audiens
skall bliva bästa sättet att komma ifrån allt onödigt
bråk. Vad mig beträffar, min herre, så är jag färdig.
Vill ni icke foga er efter hans majestäts befallning,
så skall jag med depeschen i handen gå ensam till
konungen.

- Så kom då, sade ministern rasande. Först till
Tuillerierna, sedan till dårhuset! Det är sannerligen en
galenskap. Men det må gå.

- Galenskap? Varför? sade Montecristo
skrattande. Ni har gjort resan i bakvänd ordning - från
dårhuset till Tuillerierna, menar ni väl. Kom, min herre!

Ministern tog sin hatt, småskrattande för sig själv
för att visa, det han satte sig över dessa förnärmelser,
men ändå knytande händerna och stampande i golvet
av ilska. På prefekturgården stod konseljpresidentens
vagn. För ögonblicket fanns ej någon annan där.

- Jag skulle åka med er? Omöjligt! sade
ministern. Ni skulle döda mig.

- Då far jag ensam i er vagn och ställer min till er
disposition! sade Montecristo, uppstigande i vagnen. Det
är endast en simpel resvagn, men -

Ministern satt emellertid redan bredvid honom.
Montecristo gav befallning att hans vagn skulle följa
honom till Tuillerierna. Därpå bar det iväg.

Vagnen körde in på Tuillerieborggården och
stannade framför en liten portal, vilken endast fick
begagnas av dem som hade omedelbart tillträde hos
konungen.

För konseljpresidenten öppnades naturligtvis alla
portar och även för hans sällskap, vars hållning ensamt
varit tillräckligt att kröka ryggen på kammar tjänarna.
De voro snart inne i en rymlig sal.

- Jag måste anmäla er, stanna här! sade ministern.

- Gott! svarade Montecristo. Men säg ej några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free