Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sid.
Enhet och världsherravälde.
18. Den grekiska enheten.................311-320
Makedonien och den grekiska kulturen; konung Archelaos. Konung Filip, hans
rådgifvare och hans syften. Filips segrar och ställning inom det thessaliska
förbundet. Eröfringar af Olynthos och Chalkidike. Fred med Athen. Krig
mot Phokis. Filip eröfrar Epeiros. Demosthenes. Grekernas förbund mot
Filip, deras nederlag vid Chaironeia. Underkastelsen. Greklands nydaning och
sammanslutning. Siciliens frigörelse genom Timoleon.
19. Asiens eröfring..................320-331
Upprop till nationalkriget. Mordet på Filip. Alexanders första lärospån.
Perserkriget. Asiens och Egyptens eröfring. Spartas frigörelseförsök. Slaget vid
Gaugamela. Det persiska rikets slut. Tåget till Indos. Världsrikets inre
organisering. Alexanders död. »Alexander den Store».
VI. De hellenistiska staterna och den romerska
republiken (K. J. Neumann).
Hellenismens första århundrade och den romerska statens
uppkomst.
1. Hellenismens uppkomst och karaktär..........335-342
Hellenervärldens kamp mot Orienten. Den grekiska världens politiska lif. Makedoniens seger öfver Persien. Alexanders världsrike. Hellenistisk kultur och
världspolitik. Realism inom det andliga lifvet. Orientalisk mystik och grekisk
filosofi: gudakult, synkretism och kristendom. Papyrosfynd, finansväsen.
Hellenistisk och romersk rätt.
2. Alexander den Stores efterträdare och Alexanderrikets förfall . 342-353
Dödsbudets verkningar i Europa. Eumenes’ kompromiss: riksföreståndarnes
centraliseringstendenser, satrapernas decentraliseringssträfvanden. Dynastiens
upphörande. Konung Antigonos. Territorierna. Slaget vid Ipsos och
Alexanderrikets delning.
3. De hellenistiska monarkiernas konsolidering .... ^ ... 354-360
Lysimachos och Seleukos, Antigonos arftagare i Asien, Ptolemaios i Egypten,
Kassandros i Makedonien. Koalition emot Demetrios Poliorketes. Ptolemaios
Keraunos’ expansionskrig. Diadochernas afgång. Epigonerna: den hellenistiska
världens jämviktspolitik
4. Italiens folk och stammar och den latinsk-romerska nationen . 360-365
Italia diis sacra. Urbefolkning, indelning i stammar, dialekter.
Kulturinflytanden. Statens enhet såsom grund för nationell enhet.
5. Etruskerna och Roms begynnelse...........365-369
Roms grundläggning: Latinsk kolonisering och etruskisk kultur. Etruskerna.
Deras gåtfulla härkomst. Tiden för grundläggningen. Det etruskiska
statsförbundet. Rom under Tarquinierna.
6. Ett halft århundrade romersk adelsrepublik........369-374
Den etruskiska dynastiens fördrifvande. Rom adelsrepublik. Nydaning af
staten; kollegialitet såsom grundsats. Diktaturen. Republikens förstoring. Rom
i förbund med Latium. Volskerkrigen. Menighetens utvandring: folktribunatet
införes.
7. Den romerska bonden och den nya staten........374-386
Jordherrerätt och lifegenskap. Den nya statens grundval: bondefrigörelsen.
Centurieindelningen. Den nya rättens kodifiering i de tolf taflornas lagar.
Krig mot aequer och volsker. Kriget mot fidenaterna återupptages. Börjande
kamp om södra Etrurien.
8. Från Sydetruriens eröfring till underkufvandet af Latium. . 386-393
Krig mot Veji. Kelternas infall, Roms eröfring. Sydetruriens organisering.
Ståndsstridernas afslutning. Latium nyorganiseras; krig med etruskerna.
Förbund med Samnium. Handelsfördrag med Karthago. Spänning mellan Rom
och Latium. Kriget. Det latinska förbundets upplösning. Roms särskilda
förbund med andra makter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
