- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
34

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Människans härstamning o. utveckling (G. Backman)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I och med reduktionen af lukthjärnan har en viss impuls förelegat till utvidgning
af öfriga hjärnpartier. Förverkligad blef densamma genom mångfaldigandet och
komplicerandet af handens rörelser efter dess frigifvande från marken, genom
uppkomsten af det binokulära seendet och genom uppkomsten af talet. Möjliggjord
vardt denna enorma utveckling af hjärnan hos bominiderna genom samverkan af
käkens och handens funktionsväxling, hvarigenom käk-tinningsmusklerna ej blott
aldrig nådde den oerhörda utveckling som hos så många andra primater, utan i
stället rent af kraftigt
förminskades. Det hinder
mot en utveckling och
förstoring af hjärnan med
åtföljande upplyftning och
hvälfning af kranialtaket,
som skulle vållats af
kraftiga mot kranialtakets
midtellinie sig sträckande
tinningsmuskler,
undanröjdes alltså.

Tack vare den nämnda
funktionsväxlingen
mellan käke och hand
förverkligades alltså de
utvecklingsmöjligheter af
hjärnan, hvartill reduktionen
af lukthjärnan gifvit
impulsen och för hvilka
ögats, handens och
tungans nya och rikligare
funktionerande varit den
drifvande kraften.
Förvärfvandet af den upprätta
gången var åter det sine qua
non,
det nödvändiga
villkoret, förutan hvilket
funktionsväxlingen mellan
käke och hand aldrig hade
kunnat komma till stånd.


illustration placeholder

Rekonstruktion af gossen från
Le Moustier.

Tillhörande Neanderthalrasen.
(Efter Solger, 1910).


Efter
människoblifvandet, hvilket man,
såsom vi tidigare visat, kan
anse hafva försiggått
under loppet af oligocen eller
miocen, dröjer det ända
till öfvergångsperioden
mellan pliocen,
tertiärtidens sista epok, och den
äldsta kvartära perioden,
den pleistocena eller
preglaciala epoken, innan de
geologiska lagren –
åtminstone tills dato – åt
vetenskapen lemnat
skelettrester, som falla inom
människans stamträd.
Endast ett sådant fynd har
gjorts och detta helt
nyligen i närheten af
Heidelberg. Hela fyndet bestod
allenast af en underkäke,
men den fullständigt
bevarad. Denna märkliga
underkäke karakteriseras
af en hel rad egenskaper,
hvilka förläna densamma
en i ögonen fallande
djurisk typ. Dess ofantliga
massivitet samt den totala
frånvaron af haka, hvars
plats i stället visar en
jämnt rundad, starkt
bakåtstupande profil
(symfysprofilen), utgöra de mest
framträdande bland dessa.
Den starka bakre
breddökningen mellan
underkäksskänklarne utgör
däremot en mänsklig
karaktär. Absolut af mänsklig
typ äro de i sin allmänna
utveckling måttliga och
harmoniska tänderna.
Genom vissa af sina karaktärer pekar emellertid Heidelbergkäken alldeles bestämdt
tillbaka på vissa äldre, redan genomlupna stadier. Den bakåtstupande, afrundade
symfysregionen på käken, liksom dess breda och låga uppstigande gren erinra om
liknande förhållanden hos hylobatiderna och kanske ännu mera hos de fossila bland
dessa, såsom Pliopithecus, Pliohylobates och Dryopithecus. De båda nämnda
karaktärerna återfinnas emellertid äfven hos vissa fossila lemurider, såsom Mesopithecus
och Oreopithecus, samt äfven hos Anaptomorphus. Uppåt inom primatserien visar
gorillan med afseende på symfysregionens rundning en mycket stor öfverensstämmelse
med Heidelbergkäken.

Den fossila människoart, som den nyssnämnda käken representerar, har alltså i
sina egenskaper bevarat drag af mycket hög ålder. Några af dessa hafva, såsom fallet
är med tänderna, trots det, att de bevarat en viss primitiv ställning, likväl redan nått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free