Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Inledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46 F. VON LUSCHAN, RASER OCH FOLKSLAG.
*
Den anatomiska beskrifning, som gifves för denna varietet, motsvarar hvarken den
ljusa polynesiska eller den mörka melanesiska typen. Den tyckes vilja hålla
tillsamman det, som nödvändigt måste hållas isär, och lemnar för öfrigt invånarne på
Nya Hollands fastland alldeles ur räkningen.
Motsvarande den stigande upplysningen om etnografiska förhållanden blifva de
senare klassifikationsschemata alltmer omfångsrika. Buffon uppställer sex raser,
Hunter och Peschel sju, Agassiz åtta, och på detta sätt skulle man för hvarje siffra
kunna nämna någon auktoritet ända intill Mortons tjugutvå och Crawfords sextio
raser, och blott sällan besluter sig i nyare tider en lärd att åter uppställa ett mindre
antal, såsom till exempel Hochstetter, som erkänner blott tre hufvudraser. Mera
bekanta bland nyare klassifikationer äro Huxleys, v. Mullers, Topinards och Peschels.
Några af dessa lägga hufvudsaklig vikt på de somatiska egenskaperna, andra på de
språkliga egendomligheterna och åter andra på den geografiska utbredningen; men
alla lida af fel, som naturligtvis alltid medfölja konstlade indelningar, och åtskilja
raser, som säkerligen äro nära besläktade, eller bringa i omedelbart sammanhang
sådana, som äro fullkomligt åtskilda. I själfva verket tillfredsställer oss intet af alla
hittills framlagda försök. Man kan till och med påstå, att alla kommande försök af
denna art skola väl i enskildheter vara riktigare och mera detaljerade, men dock
icke, trots detta, kunna i verkligheten motsvara det riktiga förhållandet. På ett
verkligen beundransvärdt sätt har Huxley gått före sin tid genom att sammanföra Egyptens
gamla befolkning med Australiens. Det synes nu nämligen särdeles inbjudande att
besinna, hurusom hamiterna representera det första stora framsteg, som den paleolitiska
människan gjort, medan ny-holländarne stå kvar på ett synnerligt primitivt
kulturstadium.
Särskildt berömdt var väl Retzius’ försök att indela de mänskliga raserna endast
efter hufvudskålens förrn i ortognata och prognata dolichokefaler samt i ortognata
och prognata brachykefaler, men icke heller detta har annat än teoretiskt värde.
Naturligtvis gifvas folk med lång och med kort skalle och folk med rak och med
utstående tuggapparat, men denna indelning lemnar alldeles utan beaktande såväl
den viktiga höjden hos hjärnkapseln som ock ansiktets egenskap af smalhet eller
bredd och framför allt näsans form och nässkelettets bildning, idel drag, som äro af
så stor betydelse vid en jämförande betraktelse af de mänskliga typerna.
Att alla dessa försök misslyckats måste i det väsentligaste anses bero därpå, att
de olika författarne städse på nytt sammanblandat tvenne begrepp, hvilka icke nog
skarpt kunna skiljas ifrån hvarandra, nämligen begreppen raser och folkslag.
Raser äro större eller mindre grupper af människor, som genom sina kroppsliga
kännetecken sammanhänga och således på grund af anatomiska egenskaper bilda ett
helt, men folk äro sociala grupper, som höra tillsamman i politiskt eller språkligt
eller religiöst eller annat andligt hänseende. Teoretiskt skulle det alltså vara lätt
att hålla isär begreppen ras och folk, men det visar sig så mycket svårare i praktiskt
afseende, och en stor del af oriktiga meningar, som ännu råda bland den stora allmänheten
angående etnografiska frågor, kan föras tillbaka till förväxlingen af dessa båda begrepp.
Särskildt ödesdiger var i detta afseende den af språkforskaren Fr. Muller i Wien
omhuldade föreställningen, att de mänskliga raserna borde indelas efter språket. På det
sättet blef det vetenskapsområde, som han kallade etnografi, en i och för sig utsiktslös
sammanblandning af rent språkliga stamträd med några anatomiska fakta och allahanda
etnografiska enskildheter; det är hvarken fågel eller fisk, men har icke desto mindre en lång
tid åtnjutit stort anseende. Visserligen kan den jämförande språkforskningens värde
icke uppskattas nog högt för vetenskapen om människan, men antropologi och etnografi
äro i första rummet naturvetenskaper och måste närmast bedrifvas efter
naturvetenskapliga metoder. Visserligen skola antropologiens stora problem komma till slutlig lösning
genom samarbete med andra discipliner; dessförinnan gäller det att marschera hvar
för sig, men att kämpa samfälldt. Man måste också vara på skarp vakt mot
benägenheten att tala t. ex. om en indoeuropeisk folkstam; att tala om en arisk typ eller
om en arisk skalle är lika dåraktigt, som om man ville tala om ett blåögdt eller om
ett långskalligt språk. Det anatomiska begreppet ras och det lingvisliska begreppet
språk få icke förväxlas med hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0066.html
