Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den äldre stenåldern (paleolitisk tid). - 2. Den yngre stenåldern (neolitisk tid).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få undantag funnits på sydfransk mark, som framför andra områden hade stora
klimatiska fördelar och andra naturens skänker - förekomsten af många grottor,
riklig flinta o. s. v. Déchelette har antecknat icke mindre än 118 i Frankrike
belägna grottor, och »klippskjul», hvilkas paleolitiska invånare efterlemnat konstverk,
dels i form af skurna och graverade ben- och hornstycken, dels som hällristningar och
hällmålningar. Utanför dessa västliga land märker man föga eller intet af den
paleolitiska befolkningens konstsinne, det torde öfverallt hafva förefunnits latent, men blott
yttrat sig i djurdanser, sånger och på liknande sätt
Den äldsta människan, om hvilken vi ega noggrannare kännedom, Europas
dilu-viale invånare, lefde alltså icke,
som man en gång föreställde sig,
i ett jordiskt paradis såsom fredlig
herde af sina hjordars mjölk eller
som flitig åkerbrukare af sin torfvas
frukt, utan hon förde i årtusenden
under istidens omilda himmel ett
vildt, kringirrande, i många
afseenden halft djuriskt jägarlif. Men
hon egde i alla faser, genom hvilka
vi kunna följa henne och ju längre
vi följa henne i desto högre grad,
verktyget, denna ojämförliga
symbol af mänsklig kultur gentemot
ett rent djuriskt tillstånd, och
därmed grodden till all följande
utveckling. Genom att tillegna sig
och utbilda verktyget har
människan förlagt utom sig, till sina
egna produkters område den
utveckling, som dittills skett inom hennes
egen kropp och som anvisat henne
en egen, från alla andra djurs
utvecklingsriktningar afvikande bana.
Därtill gjorde henne hennes fysiska
beskaffenhet och hennes tankeorgans
öfvervikt skicklig. I stället för
vidare kroppslig utveckling trädde
härefter blott en tillväxt af yttre
kulturmedel och af det inre organet
för dessas uppehållande och
förökande, af hjärnan. De yttre medlen
hafva sedan tillväxt i det oändliga
och äro ännu i stånd till fortsatt,
oöfverskådlig växt. Men en tillväxt
af hjärnmassan, såsom den kan fastställas inom den europeiska diluvialtiden, har
sedan icke mera inträdt. Den andliga förmågan till all vidare kulturtillväxt existerade
alltså redan under de sista faserna af den äldre stenåldern, och det felas ej heller
kulturalster, som bevisa detta. Det morfologiska afståndet mellan Neanderthalrasen
och Cro-Magnonrasen motsvarar den enorma kulturskillnaden mellan chelléen eller
moustérien och solutréen eller magdalénien och det motsvarar äfven de oerhörda
tidrymder, som skilja de äldsta från de yngsta paleolitiska kulturperioderna.
2. Den yngre stenåldern (neolitisk tid).
För omkring 20,000 år sedan torde den sista stora nedisningens makt hafva börjat
brytas och ismassorna långsamt draga sig tillbaka mot norr och nordöst samt uppåt
fjällhöjderna. Långsamt inträdde en klimatförbättring och med denna äfven en ny
Typer från Madeleineperioden i Frankrike.
Skala i/2. Efter A. de Mortillet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
