Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den yngre stenåldern (neolitisk tid).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN YNGRE STENÅLDERN.
103
Utsikt öfver Vézére-dalen vid Les Eyzies i Sydfrankrike.
Efter fotografi
sänkning, hvarigenom Östersjön åter kom i förbindelse med Nordsjön och dess vatten
både var varmare och salthaltigare än nutilldags.
Den >benkultur», som vi iakttaga i Maglemose, fortlefver i något yngre former i
östra Skandinavien och på östra sidan af Östersjön, där en rik boplats med dess
karakteristiska benredskap undersökts vid Kunda i norra Estland. De af
hufvudsakligen paleolitisk industri betecknade civilisationsformerna i norra Europa som
bestämmas af fynden från Maglemose och Kunda, hafva af den aflidne svenske forskaren
K. Stjerna benämnts den epipaleolitiska civilisationen. Under kundatid synes befolkandet
af den skandinaviska halfön hafva börjat, med Skåne som utgångspunkt.
Senare än Maglemosecivilisationen, men tidigare än den slipade flintans tid äro
till en del de väldiga affallshögar, som ligga vid Jutlands och Selands kuster och
som fatt namnet »kjökkenmöddingar*. Det är afskrädeshögar från de forntida
kust-bebyggarnes måltider, bestående till större delen af ostron- och andra musselskal
samt innehållande kokhärdar, djurben, ofta krossade eller förbrända flintredskap
grofva lerkärlsskärfvor, enklare prydnader o. s. v. Kjökkenmöddingarne kunna nå
en längd af 100-tals meter, 2-3 meters höjd och 5-6 meters bredd. Ostronskalen
och tapesmusslorna hänvisa på att klimatet vid denna tid, som sammanfaller med
det s. k. Litorinahafvets högsta stånd, var mildare än nu. Det vanligaste trädslaget
var eken, ej boken, som nu är den rådande i Danmark. Vildsvin, rådjur och
kronhjort voro de vanligaste jaktdjuren. Ben af uroxen äro ej sällsynta, men däremot ben
af elgen, hvilka i Maglemose förekomma allmänt. Blott ett husdjur är representeradt
nämligen hunden. Han synes förekomma i tre raser, och hufvudrasen
öfverensstämmer nära med schakalen. Af de många flintredskapen är den s. k. skifyxan det
mest betecknande. Den får under den tiden en ganska bred tväregg och uppträder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
