- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
145

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Romersk järnålder, folkvandringstid, vikingatid.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vi hafva följt mänsklighetens förhistoria, särskildt den europeiskas, alltifrån dess
första uppträdande fram till historiens tröskel och antecknat de framsteg, genom hvilka
grund valarne lagts för vår andliga och materiella tillvaro, för vårt släktes
potentie-rade historiska kultur. Dessa grundvalar kunna synas oss obetydliga; i själfva
verket äro de oerhördt stora. De ligga oss i tiden nästan så fjärran som uppkomsten
af bergen och markerna, på hvilka vi vandra och som vi sedan länge betrakta som
något gifvet, något från evighet befintligt. Men ingendera är det. När människan
gjorde redskap af det råmaterial, som naturen erbjöd, då hon sedan öfverträffade
dess verk med dess egna medel och började reglera dess herravälde, då delade hon
dess spira i tvenne delar och ställde sig som en skapande son vid sin skapande
moders sida. Längre har hon i dag ej gått, och allt annat är blott fortsättning af
detta dubbelvälde. Hon kunde förstärka och förbättra sin ställning i naturen och
vid sidan af naturen göra tusen uppfinningar; men något nytt af samma värde har
hon haft svårt att skapa. Ofvanpå den äldre och den yngre stenåldern har
kulturmänniskans byggnad uppförts; de äro grundvalen för all senare utveckling. Denna
senare förblir dock hufvudsaken för oss. Grodden till allt fanns redan länge till,
men också blott grodden. Och när det i det föregående mera talas om verktyg och
vapen, om smycken och husgeråd, ja till och med om djur och klimat än om
mänsklighetens idéer, då måste man till slut äfven erinra om, att äfven grodden till all
högre andlig utveckling, såsom bekantskapen med naturfolken lär oss, måste förläggas
till dessa aflägsna tider, om äfven intet uttryck därför bevarats åt oss. Om vi äfven
egde källor och fyndorter härför, då skulle vi säkerligen förundra oss öfver mycket
som dessa människor tänkt, talat och sjungit, men visserligen ej nedskrifvit. Deras
andliga egendom stod helt säkert på samma nivå som deras materiella. Den
jämförande etnografien lär oss, att så varit och af hvilket slag denna andliga egendom
torde hafva varit under hvarje olika stadium.

Silfv7erskål i orientalisk stil.

Funnen vid Elfkarleby i Uppland. Omkr. 1100.

Originalet i Statens historiska museum, Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free