Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den äldsta grekiska kulturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
158
J. BELOCH, GREKERNA INTILL ALEXANDER DEN STORES DÖD.
Vaser och idoler från Mykene.
Originalen i muséet i Athen. Efter fotografi från tyska arkeologiska institutet i Athen.
dukter af egeiskt konsthandtverk, funna i Egypten, göra det otvifvelaktigt, att början af
denna samfärdsel får sättas åtminstone till början af andra årtusendet, sannolikt ännu
längre tillbaka. Den naturliga utgångspunkten för denna samfärdsel var ön Kreta,
som ligger jämförelsevis nära den afrikanska nordkusten. På denna ö hafva därför
egyptiska inflytelser allra först utöfvat en intensiv verkan, och de hafva gjort sig
gällande, såsom vi hafva funnit, redan under den fornegeiska eller, såsom man vid
tal om Kreta säger, förminoiska perioden. De hafva vid öfvergången från tredje
till andra årtusendet bidragit till uppkomsten af en ny kulturperiod. Härmed är icke
sagdt, att den egeiska kulturen skulle hafva egyptiserats; blott tekniska förbättringar
och andra väckelser af allahanda art hemtades från Egypten, såsom t. ex.
användningen af egyptiskt porslin eller efterhärmandet af egyptisk stensnidarkonst. Men
för öfrigt visar Kretas konst från denna tid en frisk naturalism, som man förgäfves
söker i Egypten. Skulptur och måleri stå redan på en aktnings bjudande höjd af
teknisk färdighet, medan under den troiska perioden knappast de första trefvande
försöken skönjas. På lerkärlen uppenbarar sig polykromi; lerkärlen hafva på svart
grund färgade ornament, växtmotiv eller geometriska dekorationer (den s. k.
ka-mares-stilen). I öns hufvudstäder Knosos och Phaistos reste sig väldiga
konungaboningar. Äfven ett slags hieroglyfskrift var vid denna tid bruklig på Kreta, men
den var helt och hållet oberoende af den egyptiska. Den har framgått ur en gammal
inhemsk bildskrift (pictographsj.
Ur denna s. k. mellanminoiska kultur har sedan under loppet af det andra
årtusendets förra hälft den mykeniska kulturen framgått, hvilken fått sitt namn efter
dess hufvudsakligaste medelpunkt på det grekiska fastlandet, där vi först lärt känna
den. Men det kan, i synnerhet efter de senaste årens utgräfningar, ej längre råda
några tvifvel därom, att den ju haft sin naturliga utgångspunkt från och sitt
egentliga hem på Kreta. Från Kreta har den spridt sig öfver det Egeiska hafvets
kustland och därutöfver ända till Cypern, och handeln har fört produkter af densamma
ännu längre bort till Egypten, till och med till Sicilien.
Stenåldern är i denna period en så godt som alldeles öfvervunnen ståndpunkt;
vapen och husgeråd äro alltigenom af brons, däremot förekommer järnet blott
undantagsvis i de yngre kulturlagren och användes uteslutande i form af prydnadsföremål.
Hög teknisk färdighet i metallernas bearbetning är uppnådd. Delvis arbetar man
efter egyptiska mönster, såsom framställningar af lotusblomman, af palmer och af
orientaliska djur visa, men man öfverträffar dessa egyptiska förebilder genom
större naturtrohet. Också de dekorativa motiven äro själfständiga, särskildt
karakteristiska äro spiralen och bläckfisken. Keramiken står i fråga om kärlens form och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
