- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
178

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Herraväldet till sjöss. - 5. Börjande frihetssträfvanden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

säkerhet. Snart betäcktes fälten vidt och bredt med stenpelare, som genom inskrifter
angåfvo, huru högt fälten svarade för gäld. Upptagandet af ett sådant lån med hög
räntefot måste i vanliga fall förr eller senare föra till låntagarens ruin, drifva honom
från gård och grund, kanske till och med i träldom hos inteckningsinnehafvaren.
Ett sådant tillstånd rådde naturligtvis blott i de ekonomiskt starkt utvecklade
delarne af den grekiska världen, nämligen i handels- och industristaterna, medan
i största delen af grekiska halfön, där alltjämt liksom förut jordbruket utgjorde den
enda näringsgrenen, någon svårare känning af kapitalismens tyranni ej förspordes.
Men äfven där skulle utan tvifvel den fria småbondeklassen hafva utrotats, ty den
var alldeles ur stånd att med egna krafter skydda sig mot de stora jordegarne.
När detta icke inträffade eller först mycket senare, så får detta lyckliga förhållande
tillskrifvas uppkomsten af ett kraftigt handtverkarestånd, i hvilket bondeståndet fann
ett stöd mot den jordbesittande adeln.

5. Börjande frihetssträfvanden.

Samma orsaker, som sedan slutet af åttonde århundradet åstadkommo en
ändring inom det ekonomiska området och därmed också i det grekiska samhällets
struktur, voro på samma gång af en djupt ingripande betydelse för nationens
andliga utveckling; de förde till befrielse från konventionalismen, som så länge hade
hållit det grekiska tänkandet bundet i bojor.

Liksom den nya tiden på det ekonomiska området tog sig uttryck hos grekerna
genom uppfinningen att prägla mynt, så fann den på det rent andliga området
motsvarande uttryck genom antagande af bokstafsskriften. Den obekväma
stafvelseskrif-ten, sådan den hade varit i bruk under den mykeniska tiden, räckte icke längre till
för det närvarande behofvet. Blott på Cypern, som låg jämförelsevis aflägset och i
så många afseenden höll på en längesedan förfluten tids förhållanden, begagnades
stafvelseskriften ända till slutet af det fjärde århundradet. Öfverallt annorstädes
ersattes den med ett nytt skrifsystem, hvars tecken lånats från Syriens semiter,
antingen från fenicerna eller från nordarameerna. Men medan den semitiska skriften
kände tecken blott för konsonanterna och lemnade vokalerna obetecknade, så att
det hela egentligen ingenting annat var än en ofullkomlig art af stafvelseskrift, så
hafva grekerna tagit det viktiga steget att skapa egna tecken äfven för vokalerna.
De använde för detta ändamål beteckningarne för de semitiska ljud, som de själfva
ej hade i sitt språk. Blott för y-ljudet hafva de uppfunnit en egen beteckning.
Eftersom det semitiska alfabetet i själfva Syrien uppkommit och börjat användas
först mot slutet af det andra årtusendet, kan det icke hafva införts i Grekland före
början af första årtusendet, möjligen i nionde århundradet. Bruket af denna nya
skrift inskränktes ursprungligen rätt länge till trånga kretsar, och vi hafva ännu
ingen inskrift, som torde gå tillbaka öfver det sjunde århundradet. Äfven de äldsta
mynten äro fullkomligt utan bokstafsskrift. Dock måste skriftsystemet hafva varit
spridt öfver största delen af den grekiska världen redan i det åttonde århundradet,
ty alla kolonier, som grundats efter den tiden, använda moderstadens skrifttecken.
Därvid var det en oundgänglig följd, att det ursprungliga alfabetet på mångfaldigt
sätt modifierades. Blott på Kreta och på de närliggande öarne Melos och Thera
behöll det sig oförändradt. Ty liksom Cypern hade dessa öar redan länge intagit
en isolerad ställning till Greklands andliga lif och dess utveckling. Öfverallt eljes
blef alfabetet redan tidigt riktadt med ett eget tecken för den labiala aspiratan 0.
Sedan har utvecklingen gått två vägar. I lonien, på Cykladerna, i Ättika, Argos
och på Korintiska näset infördes tecknet X för den gutturala aspiratan, medan i
de öfriga delarne af grekiska halfön och på Euboia tecknet ¥ kom i bruk för detta
ljud och tecknet X användes såsom beteckning för dubbelkonsonanten x. Detta
senare alfabet kom genom den chalkidiska kolonisationen till de italiska folken och
lefver ännu i dag i vårt latinska alfabet, medan det ioniska sedan det fjärde
århundradet före Kristus blef gemensamt för alla greker och såsom sådant brukas än i dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free