Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Frihetskrigen. - 9. Demokratien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
portar för honom. Stadens gynnsamma läge i midten af det af honom behärskade
området och dess förträffliga hamnar föranledde Gelon att hit förlägga sitt residens.
Till tryggandet af den nya besittningen hitfördes talrika nybyggare från Gela
liksom ock befolkningen från det närbelägna Megara, som Gelon eröfrat strax efter
Syrakusa. Genom allt detta uppväxte Syrakusa inom loppet af få år till Siciliens
förnämsta stad.
Grundläggandet af starka militärmonarkier på Sicilien kunde ej lemna Karthago
likgiltigt. Man fruktade där alt förlora sina besittningar på västra Sicilien och beslöt
att förekomma faran. En krigshär ffån Karthago landade alltså i Panormos och
ryckte sedan mot Himera i akt och mening att undanrycka Theron denna stad och
återgifva den åt den af honom förjagade tyrannen Terillos. Theron ensam skulle
ej hafva mäklat motstå detta angrepp; men han stod i nära förbund med Gelon, åt
hvilken han hade gifvit sin dotter Damareta till gemål. Så förenade de båda
tyrannerna sina härar och angrepo karthagerna utanför Himeras murar. Barbarerna
blefvo i grund slagna, deras konung Hamilkar föll, hären och flottan tillintetgjordes
(480). Efter detta nederlag bad Karthago om fred och erhöll äfven sådan mot
erläggandet af ersättning för krigsskadan. Gelon torde hafva besinnat, ätten eröfring
af de feniciska städerna i väster på ön blott skulle komma Theron till godo.
Framför allt var det väl den persiska invasionen i moderlandet, som förmådde Gelon att
afbryta kriget för att för oförutsedda fall hafva händerna fria.
Gelon öfverlefde endast några få ^r sin seger. Hans broder Hieron, som blef
hans efterträdare, utsträckte sitt inflytande till nedre Italien. Där hade icke långt
förut det rika Sybaris förstörts af krotoniaterna (omkr. 510). Invånarne hade, så
många som undgått
katastrofen, sökt
tillflykt vid Tyrrhenska
hafvet i sina
kolonier Skidros och
Laos; när de äfven
här ansattes af sina
fiender, gaf dem
Hi-eron kraftig hjälp.
Likaså skyddade
han lokrerna mot
deras mäktige
granne Anaxilaos från
Rhegion. Vid denna
tid ansatte de till
sjöss mäktiga
etruskerna på nytt Kyme,
den helleniska
världens yttersta förpost
på Italiens västkust,
men Hieron
skickade sina stamfränder
Persisk ryttare på en vas med röda figurer.
Originalet i Ashmolean Museum i Oxford.
en flotta till hjälp,
och denna
tillkämpade sig en
glänsande seger öfver
barbarernas sjömakt
i farvattnen vid
Campanien; genom
denna seger blef
etruskernas sjövälde för
alltid tiilintelgjordt
(474). Till
säkerställandet af gjorda
eröfringar anlades en
syrakusansk
flottstation på ön
Pithe-kussai (Isdhia) vid
Kyme. På detta sätt
hade det grekiska
herraväldet öfver
haf vet återupprättats
äfven i väster.
9. Demokratien.
Segern öfver perser och karthager hade säkerställt grekernas frihet utåt, men
bakslaget inåt kunde icke uteblifva. Frihet och jämlikhet blef lösenordet i hela den
grekiska världen, öfverallt höjdes ropet på fri författning, och ingen af dem, som
vuxit upp under intrycken af perserkrigen, har kunnat undandraga sig denna
strömning. Delvis bragte kriget själft dessa önskningars uppfyllelse. Tyrannväldet i Mindre
Asien hade blott med konstlade medel kunnat upprätthållas, genom det stöd, som
det hade i det persiska öfverväldet; efter slaget vid Mykale störtade det ihop öfverallt.
Världshistoria I.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
