Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Demokratien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEMOKRATIEN. 221
Skulpturer från Aiginatemplets gafvelfält. Munchen. F. Bruckmann A. G.
i Argos ej kunde skydda honom, jagades ban genom hela Hellas, till dess han
uppsökte den enda tillflyktsort, som ännu stod honom öppen i världen, nämligen
storkonungens hof. Artaxerxes, som just efterträdt sin fader Xerxes (464), lät honom
icke umgälla Salamisdagen, utan han beredde konom ett vänligt emottagande och
förlänade honom furstendömet Magnesia vid floden Maiandros. Här fick den man,
som grundlagt Athens storhet och hvilken Grekland hade,mer än någon annan att
tacka för räddningen ur perserstormens nöd, sluta sina dagar såsom storkonungens
vasall.
I Athen var Kimon efter Themistokles’ fall den ledande kraften. Han var en
förnäm herre, mera soldat än politiker; i besittning af furstlig förmögenhet
utöfvade han en nästan slösande frikostighet och blef därigenom icke mindre populär
än genom sina framgångar i fält. Segern vid Eurymedon måste ytterligare befästa
hans anseende.
Emellertid började det goda förhållandet mellan Athen och dess bundsförvanter
att något grumlas. Detta var den oundvikliga följden af framgångarne mot perserna.
Ju fullkomligare faran för träldom under främlingar syntes vara aflägsnad, desto
mindre var man villig att offra något mera för försvaret och krigets fortsättning
eller låta sig Athens öfverhöghet behaga. Så uppreste sig först Naxos mot Athen;
dock förblef detta försök isoleradt och straffades snärt. Icke långt därefter utbröt
mellan Athen och Thasos en konflikt om besittningsrätten till guldbergverken å
Thra-kiens kust. I förlitande på Spartas hjälp grep Thasos till vapen (466), men
Jordbäfningen och heilotupproret hindrade Sparta att gifva den hjälp, som lofvats, och
så blef Thasos på tredje året efter affallet besegradt af de under Kimons kommando
stående athenarne. Thasos måste utlemna sin flotta, nedrifva sina murar och
bekväma sig till att betala tribut.
Det thasiska kriget hade just nått sitt slut, när Spartas nyss omtalade
hemställan om hjälp inträffade i Athen. Det fattades ej röster, som rådde till ett
afvi-sande svar, men Kimons inflytande genomdref, att framställningen beviljades. Själf
ryckte han i spetsen för 4,000 hopliter till Messenien (462). Dock förmådde icke
athenarne uträtta något mot den fasta ställningen på Ithome; belägringen drog ut
på tiden och för en blockad ensamt varo de peloponnesiska stridskrafterna
tillräckliga. Därför lät man Kimon förslå, att man ej längre hade behof af hans goda
tjenster.
I Athen upptog man detta hemskickande såsom en förolämpning och,svarade
med att uppsäga det en gång under perserkriget afslutade förbundet. Kimons
ställning var svårt komprometterad, och hans motståndare höllo före, att ögonblicket nu
vore kommet att taga ännu ett steg på de demokratiska reformernas väg.
Areo-pagens råd innehade ännu den vidsträckta maktbefogenhet, som Solon hade lemnat åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
