- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
229

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den perikleiska tidens kultur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN PERIKLEISKA TIDENS KULTUR.

229

Östgafveln å Zeustemplet i Olympia: Striden mellan Pelops

Originalet i museet i Olympia. Efter fotografi af Alinari.

och Oinomaos.

rummet angelägna att befordra införseln och hålla priset lågt, framför allt Athen,
som genom sitt herravälde till sjöss var i stånd att åt sin hamn Peiraieus tillförsäkra
ett slags monopol med afseende på spannmålshandeln. De trakter, som försågo
Grekland med dess behof af spannmål, voro i främsta rummet slätterna norr om
Svarta hafvet, vidare Sicilien och Egypten. Den till Peiraieus importerade kvantiteten
af spannmål angifves för midten af fjärde århundradet till 800,000 medimner
(ungefär 300,000 metriska centner). Då Athen före det peloponnesiska kriget icke hade ett
mindre invånareantal än ett århundrade senare, kan importen icke hafva varit mindre
vid den tiden.

Athens dominerande ställning hos grekerna inom det ekonomiska området har
sin motsvarighet i det förhållandet, att dess tetradrachmer nu blefvo det gällande
myntet inom Egeiska hafvets område. De emottogos öfverallt gärna, emedan det
athenska myntverket sorgfälligt höll på myntens fulla vikt och lagliga halt. Äfven
Syrakusa och de flesta andra städerna på Sicilien upptogo den attiska myntfoten, då
de i början af 5:te århundradet började prägla egna mynt. Däremot antogo det
grekiska fastlandets stater nästan ulan undantag den aiginetiska myntfoten. Så godt
som ingen guldmyntning förekom i det europeiska Greklands stater, icke ens i Athen.
Visserligen fanns mycket guld i den allmänna rörelsen, men såsom myntadt endast
i form af dareiker och elektronstaterer från Kyzikos.

Den stegrade penningcirkulationen förde till utveckling af bankväsendet. Denna
utgick från templen, som delvis hade att förfoga öfver storartade kapital och
naturligtvis sökte göra dem fruktbärande. Samhällen och enskilde deponerade här sina
penningar, enär platsens helgd erbjöd en säkerhet, som var större än hvad
annorstädes stod att få. Snart uppstodo därjämte privatbanker, särskildt i Athen, som också
på detta område fick ledningen. Trots den starka ökningen af utelöpande
betalningsmedel blef räntefoten hög, eftersom den uppblomstrande industrien behöfde
ansenliga kapital. Under 10-12 .% var det därför, äfven mot god säkerhet, icke
möjligt att skaffa penningar. I fråga om företag, som voro förbundna med stor risk,
t. ex. bodmerilån, steg räntan väl till det dubbla eller tredubbla. En så hög ränta
förutsätter, att industri och handel gåfvo en hög afkastning, hvilket i sin ordning
var möjligt uteslutande på grund af slafveriet, hvilket gjorde det möjligt för
kapitalet att utan all hänsyn draga nytta af arbetskraften. Priset på slafvar var lågt,
emedan tillförseln från barbarianden, särskildt från Mindre Asien och Thrakien,
kunde fås i huru stor omfattning som helst, och det gafs alls ingen bättre
kapitalplacering än att köpa sådana slafvar och använda dem för industriella ändamål.
Detta hade naturligtvis till följd, att betalningen för det fria arbetet nedpressades.
Daglönen var i Athen för grofarbetare ungefär två oboler (omkring 25 öre). För tre
oboler om dagen kunde man på öarne värfva så många roddare, som man
någonsin önskade sig, och dock fanns det svårligen något tyngre arbete än att vara
roddare på galärerna. Utländska handtverkare erhöllo naturligtvis högre betalning, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free