Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Upplysningstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UPPLYSNINGSTIDEN.
247
fullkomligt lyckades för Aristoteles. Hans otaliga skrifter omfatta ungefär alla
grenar af den dåtida vetenskapen: matematik, astronomi, geografi, medicin,
biologi, fysik, kunskapsteori, etik, filologi och konstlära. I sitt tänkande står han
under inflytande af sin store landsman Protagoras, särskildt har han i etiken nära
anslutit sig till honom. I och för sig är ingenting godt och ondt, utan blott i relation
till de förnimmelser, som tingen väcka inom oss. Den starkares rätt är visserligen
grundad i naturen, men den inskränkes genom statsordningen, af hvars bestånd hela
vårt väl och ve är beroende.
Därför består den första
dygden i pliktuppfyllelse
gentemot samhället och dess
enskilda medlemmar. Hvar och
en, som kränker denna plikt,
den, som mördar och röfvar,
den skall man slå ihjäl
såsom ett vildt djur. Detta
gäller också för vårt
förhållande till djuren. Blott
sådana, som »göra ondt eller
vilja göra ondt», är det
till-låtet att döda. Det rätta böra
vi göra icke af fruktan för
underjordens fasor, hvilka
äro inbillade, eller för
mänskligt straff, utan emedan det
är det rätta och af aktning
för oss själfva. Medvetandet
att hafva fyllt vår plikt gifver
oss den glada sinnesro
(ev-thymia\ som är det högsta
goda, som för oss är möjligt
att uppnå. Lycka och olycka
bero icke af yttre ting, utan
i vårt bröst bor vår gode eller
onde demon. En varaktig
känsla af välbehag skänka
blott andliga njutningar,
betraktandet af sköna
konstverk och framför allt den
vetenskapliga forskningen, ty
»bildning är i lyckan ett
smycke, i olyckan en lugn
tillflykt».
Dubbelbild af Herodotos och Thukydides i Neapel.
tankande Efter Bernoulli, Griechische Ikonographie, F. Bruckmann A. G.
bildar Protagoras’
relativitetsteori utgångspunkten. Det, som synes för sinnena, är ett bedrägeri, men bakom
fenomenens värld ligger realiteternas värld, som vi förmå fatta genom vårt tänkande.
Det finnes i sanning ingenting annat än materien och det tomma rummet. Materien
består af de allra minsta kroppar, som äro oförgängliga och eviga, och hvilka
Demokritos därför betecknar med namnet »atomer». De äro hvarandra lika till
kvalitet, men olika till gestalt, storlek och därför ock till tyngd. I kraft af denna sin
tyngd falla de i det tomma rummet nedåt, men med olika hastighet och samla sig
därför till kroppar. Kropparnes tyngd och hårdhetsgrad bero på mängden af
atomer, af hvilka de bestå, och på den grad af täthet, med hvilken de sluta sig till
hvarandra. Smak och färg bero på det intryck, som atomerna framkalla på våra
sinnen genom storlek och form. Och eftersom det icke gifves något annat verkligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
