- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
271

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Reaktionens tid.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

REAKTIONENS TID.

271

den högsta domsrätten, afskaffades; blott för krigsfall förbehöll sig Sparta rättigheten
att af bundsförvanterna upptaga matrikularbidrag. Men det var klart, att Spartas
öfverhöghet ej skulle kunna upprätthållas med moraliska medel allenast. Därför hade
Lysandros öfverallt lagt regeringen i händerna på de besittande klasserna, hvilka voro
af eget intresse bundna vid Sparta, ty endast genom det militära ryggstöd, som Sparta
erbjöd dem, förmådde de nya regeringarne trygga sin tillvaro gentemot folket. De
spartanska besättningar, som under kriget inlagts i en rad af de viktigaste platserna
till skydd mot athenarne,
stannade därför kvar
äfven efter freden,och detta
nät blef nu på de
respektive regeringarnes
hemställan kompletteradtmed
nya garnisoner.

Att organisera den nya
ordningen i de enskilda
staterna öfverlemnades å t
dem själfva. Att man
därvid ej kunde undgå
vissa sammanstötningar,
var själf klart. De af
Lysandros bildade
provisoriska regeringarne voro
till god del sammansatta
af förutvarande fördrifna
medborgare, hvilka nu
naturligtvis begagnadesin
ställning attlåtadem,som
tidigare drifvit dem sj älfva
i elände, umgälla lika för
lika. De finansiella
svårigheter, med hvilka man
hade att kämpa dels i
följd af det långa kriget,
dels för att godtgöra de
fördrifne för deras
förlorade egendom, tvungo ofta
de nu maktegande att
följa demokratiens
exempel och skrida till
konfiskering af motståndares
egendom. Befälhafvarne
för de spartanska
besätt-ningarne voro ofta ej fullt
vuxna sitt ansvarsfulla
uppdrag. De kunde icke Attisk grafsteie: minnesvård öfver Damasistrate. Athen.

bortlägga den barska mi- Efter A conze, Dle Attischen Grabreliefs, Berlin, W. Spemann.

litäriska ton, som de

hemma invant, och gjorde sig därjämte ofta än här än där till blinda verktyg åt
de oligarkiska partiintressena, ofta brukade de sitt ämbete för att själfva vinna rikedom.
Lysandros, som måste taga sina verktyg sådana som han fann dem, visade dem
kanske stundom ett alltför stort öfverseende.

Ingenstädes uppträdde reaktionen hänsynslösare än i demokratiens hufvudort,
Athen. Äfven här hade den provisoriska regeringen anhållit om en spartansk
garnison och fått en sådan, hvilken, 700 man stark, drog in på Akropolis. Nu började
ett skräckvälde. Alla något så när framstående medlemmar af det demokratiska
partiet måste fly ur landet, om de ville undgå ödet att anklagas som högförrädare och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free