Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Det andliga lifvet efter det peloponnesiska kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET ANDLIGA LIFVET EFTER DET PELOPONNESISKA KRIGET.
303
ändamål lät Aristoteles genom sina lärjungar samla ett ganska omfångsrikt material,
framställningen af 158 statsförfattningar, som han genom offentliggörande ställde till
allmänt förfogande. På grund af dessa materialsamlingar har han senare författat
sin »politik», som just genom denna induktiva grundläggning blifvit mönstret för
alla liknande undersökningar. Resultatet blef naturligtvis, att ingen författning i och
för sig är god eller dålig, såvida den icke urartar till klassherravälde. Den säkraste
garantien för en god styrelseform lemnar den författning, som lägger makten i
händerna på medelståndet. Den kallas därför af Aristoteles rätt och slätt »författningen»
(politeia). Vidare utvecklas grunddragen till en teori för statsrätten. Statsmaktens tre
myndigheter, den beslutande, den utöfvande och den dömande, äfvensom de särskilda
myndigheternas funktioner afhandlas. Egendomligt är att se, huru Aristoteles, helt och
hållet i enlighet med
ganska formalistiskt djurriket, som i allt
och^ i hufvudsak in- Bröstbild af Platon i Vatikanska museet i Rom. hufvudsakligt behål-
Skränker Sig till lä- Efter Bernoulli, Griech. Ikonographie, F. Bruckmann A.G. Ht sin giltighet för all
tid. För botaniken
har hans lärjunge Theophrastos, delvis på grund af mästarens forskningar och
samlingar, gifvit någonting liknande, om också icke af samma värde. Äfven med fysik
och kemi befattade han sig ganska ingående, men hans forskning på detta område
betecknar dock ett tillbakagående i förhållande till Demokritos, enär han med
uppgifvande af materiens kvalitativa enhet vände tillbaka till Empedokles’ lära om
grundämnena. Inom astronomien har han icke åstadkommit någonting själfständigt,
utan endast ytterligare komplicerat Eudoxos’ redan förut så komplicerade sfärteori’
allt under det att han ställde sig afvisande gentemot läran om jordens rotation kring
sin axel. Ja, han höll stjärnorna till och med för lefvande väsenden.
Härmed var det sedan Demokritos’ tid slitna bandet mellan filosofi och
naturvetenskap återknutet. Äfven om Aristoteles själf till hälften har stannat kvar inom
Platonismen, så var dock vägen bruten, och lärjungarne hafva dragit de fulla
konsekvenserna ur mästarens lära.
Icke mindre förtjenster har Aristoteles förvärfvat om det vetenskapliga arbetets
organisering. Han har icke åtnöjt sig med att endast undervisa, utan han har
framför allt eftersträfvat att i sina lärjungar vinna medarbetare, som med förenade krafter
sträfvade mot samma mål. Han hade också lyckan att i sin efterföljare Theophra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
