Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hellenismens uppkomst och karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HELLENISMENS UPPKOMST OCH KARAKTÄR.
341
alexandrinernas dagar, sedan Clemens (omkr. 200) och Origenes, och ingen ringare
man än Adolf Harnack har belyst sammanhanget mellan kristen lära och hellenistisk
filosofi. I striden med synkretismens religioner visade sig kristendomen vara den
starkare, och redan före Diocletiani dagar var segern möjlig att förutse, efter
Constantin var den uppenbar. Däri har kejsar Juliani reaktion icke kunnat göra någon
ändring, ehuruväl hans försök att of ver trumfa kristendomen med synkretismen ville
taga med från kristendomen äfven det, som icke var hellenistiskt utan romerskt:
kyrkoförfattningen,
som i sin ordning
var bildad efter
riksförfattningen och som
Julianus ville taga till
förebild för den af
honom planerade
hedniska kyrkan.
Så betydelsefulla
och verksamma den
hellenistiska tidens
andliga och religiösa
strömningar än må
synas, hvilka under
den romerska
kejsartiden sprida sig
genom hela riket, helt
genomtränga de
östliga provinserna och
genom förmedling ^f
den med hellenism
mättade romerska
kulturen äro
medbestämmande äfven
öfver Västerlandet,
eger för vår tid också
af annat skäl denna
tid stort intresse. Åt
det nittonde
århundradets historieforskning på den klassiska
forntidens område
hafva de grekiska och
latinska inskrifterna
lemnat det mesta nya
stoffet, och först
Mommsens väldiga
Corp as inscriptionum
latinarum har gjort
det möjligt att skrif va
Ephesos’ Artemis.
Originalet i Vatikanska museet i Rom.
det rornerska
kejsarrikets historia.
Uppgifter liknande dem,
som Stenarnes
inskrifter erbjödo det
föregående, erbjuda nu
egyptiska
papyrusfynd det nya
århundradet. Egyptens sand
har öppnat sig och
lemnar i dagen ett
nytt Pompeji, ett helt
land. Ptolemeernas
och de romerska
kej-sarnes Egypten ter
sig för våra blickar
i desg
förvaltningsinstitutioner och i alla
det dagliga lifvets
företeelser. Dessa
papyrusblad hafva
bibehållit sig öfverallt,
dit Nilens
öfversvämmande vatten icke
nått fram och vatten
eljes ej förstört
papyrusmaterialet : det
ligger som makulatur
hos de döde i grafven,
äfven heliga
krokodilers mumier äro
omlindade med stora
papyrusblad. Många
tusen papyrusblad
äro redan för
handen, många tusen
skola ännu hittas,
och det kommer att
behöfvas mångas för-
enade krafter för att
fullt utnyttja detta rika material. Så skall, det låter sig redan nu sägas, det grekiska och
romerska Egypten blifva för oss i sitt dagliga lif mera bekant än hvilket annat land och
folk som helst i den klassiska forntiden. I Egypten förekommer papyrusväxten och
där fabriceras själfva papyrus. Naturligtvis var det där billigare än annorstädes. Men
hur billigt det än var, så föredrogo uppbördsverket och privatpersoner för många
ändamål ett skrifmaterial, som var betydligt billigare, emedan det ingenting kostade:
detta utgjordes af »ostraka» d. v. s. skärfvor af söndergånget krukmakargods. På
sådana ostraka äro först och främst skattekvitton utfärdade med vårdslös handstil,
hvars otydlighet i intet afseende står efter våra af publiken öfverlupna posttjenste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
