- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
371

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Ett halft århundrade romersk adelsrepublik.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ETT HALFT ÅRHUNDRADE ROMERSK ADELSREPUBLIK.

371

Etruskiska gudabilder.

Bronsstatyetter i Louvre i Paris.

nedlägga sitt ämbete; om han tidigare löste sin uppgift och före maximitidens
utgång kunde afgå från sitt ämbete, räknades honom detta såsom en berömmelse.
I krig förde diktatorn öfverbefälet öfver hela härsmakten och specialkommandot
öfver fotfolket, under det att en diktatorn underordnad rytteriöfverste, benämnd
jn^äiS^LJ^ä^ä^9 ledde rytteriet. När diktatorn för första gången tillsattes, är icke
säkert angifvet, men det ligger i sakens natur, att man icke omedelbart efter
konungamaktens afskaffande kan hafva beslutit sig för en direkt återgång till den
samma, låt vara för en återgång på viss tid. Först i nödens stund torde man hafva
tillgripit diktaturen. Vid vissa tillfällen tog man sin tillflykt till diktaturen före
kriget mot Hannibal; men som man sedan likställde rytteriöfversten med diktatorn!
och införde kollegialitet i enväldet, så var i och med detta ämbetet afskaffadt oclJ
försvinner därmed ur lifvet, Sullas och Caesars diktaturer bära visserligen namnet,
men de äro till sitt innehåll och väsen någonting helt annat.

Republikens grundläggning medförde också en annan nydaning genom
åtskiljandet af den ^yärld^ligauachi.andliga makten. Konungen hade i sin hand haft andlig
och världslig makt förenade, men nu inträdde en skilsmässa, hvarigenom den
politiska makten gick till praetorerna och en £ontifex maximus fick öfverinseendet inom
kulten. Det inträdde också en åtskillnad mellan prästerskap och magistrat. Prästerna
voro icke magistratspersoner, och dessa voro icke präster. Blott i saker, som rörde^V
släktförhållanden, hade pontifex maximus vissa politiska befogenheter. Äfven med
afseende på tillsättningen rådde olikhet mellan magistratspersoner och präster, i det
att endast de förstnämnde tillsattes genom folkets direkta val. Men i ett afseende
måste man söka upprätthålla konungadömets sakrala ställning. Gudarne hade varit
.vana vid att konungen hembar dem offer. Man fruktade gudarnes vrede i de fall,
då de erhöllo dessa offer af en person med lägre rang. Därför tillsatte man äfven
efter konungarnes förjagande alltjämt en offerkonung med titeln rex sacrorum. Af
alldeles samma skäl hade man äfven i Athen alltjämt bevarat konungadömet, i det
att basileus för det sakrala hade fått plats bland archonterna.

I öfrigt består en stor olikhet mellan romersk och grekisk religion. Den grekiska
religionen beror på fantasien och myten, den romerska är väsentligen kult. För-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free