- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
381

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Den romerska bonden och den nya staten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN ROMERSKA BONDEN OCH DEN NYA STATEN.

381

höjt Sparta genom spartiaternas, herrarnes, militära utbildning och disciplinering, men
också för framtiden inledt ett stillastående och en tillbakagång och slutligen ledt till
herreklassens tillintetgörelse. Sparta gick under genom sin lykurgiska författning,
gick under därför, att det icke upphäft den, icke frigjort sina bönder. I motsats till
den lykurgiska författningen, som organiserade jordeganderätt och lifegenskap, hvilade
den romerska författningen i centurieanordningens form på Upphäfvandet af
jordegande-rätten och lifegenskapen och på det fria bondeståndet såsom härens fundament och

kärna. Den romerska
friheten var af större
kraft och verkan, ty
den icke blött
säkerställde staten för lång
framtid, utan denförde
också till enastående
följder.

Om statens försvar
åligger dessa fria
bönder, om de hafva alt
föra dess krig, så
erhålla de också
politiska rättigheter. De
icke blott taga del i
de plebejiska folkför-*
samlingarne vid
tri-bunval, utan de nya
centurier, som i sig
innefatta både
patricier och plebejer,
deltaga i val och
lagstiftning. Nu komma
republikens presidenter,
konsulerna, genom
centurieförsamlingens
val i spetsen för staten.
Denna
församlingsbefogenhet såsom
lagstiftande yttrade sig
snart i en lag, som
skyddade den
romerske borgarens lif
genom införandet af
provokationen eller
rättigheten att vädja i
brottmål. Den af en konsul
Valerius föreslagna
och af centurieförsam-

Mars från Todi. Etruskisk bronsstaty.

Originalet i Vatikanska museet i Rom.

lingen godtagna
provokationslagen blef
den romerska frihetens
Palladium, och ur
provokationen har så
småningom romerska
straffprocessens norm
utvecklat sig.

Hos araberna före
islam med deras
sam-hällsväsen utan
öfverhet, sådant
Wellhau-sen skildrat oss det,
finnes ingen statens
straffande myndighet,
inga offentliga
exekutiva åtgärder. Ur den
grekiska historien är
bekant, hurusom det
blott småningom och
med stor ansträngning
lyckades för staten att
taga blodshämnden
från stammen eller
släkten och själf taga
i sin hand rätten att
straffa med svärdet.
Detta lyckades
därigenom, att den icke
lät någon impopulär
mildhet råda, och om
de solonska lagarne
från Drakons
lagstiftning bibehöllo just
blodslagarne, så är det
tydligt, att dessa
Drakons lagar motsvarat
folkmedvetandet, som

icke kunde afstå från

blodshämnden utan strängaste bestraffning af den skyldige. I Rom var en normerad
och inom fasta former sig rörande staten tillkommande straffrätt för konungatiden
och jordegareadelns republik ännu främmande, men konungarne och republikens
fältherrar hade en till innehåll och form obegränsad disciplinär makt och myndighet.
Denna koercition var icke bunden af någon form och kunde i fall af olydnad gå
ända till dödsstraff. Införandet af vad gjorde intet intrång i disciplinärmyndigheten
på det militära området, men den gjorde en åtskillnad i lokalt afseende mellan denna
och stadens fridsrättsområde; inom detta senare inträdde rättigheten att vädja. Gick
öfverhetens dom ut öfver en romersk medborgares lif, så fick domen ej verkställas,
om den dömde vädjade till folket, som i sådant fall afgjorde saken genom beslut i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free