Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Det stora samniterkriget och den nya romerska härordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET STORA SAMNITERKRIGET OCH DEN NYA ROMERSKA HÄRORDNINGEN.
401
steget till herravälde öfver Italien hade tagits, och det italiska förbundet var i görningen.
Ånyo drogo nu romarne försorg om de nyvunna områdenas fasta anslutning, och de
gjorde det äfven denna gång genom att anlägga fästningar, kolonier.
År 306 f. Kr. hade romarne öfvergått till utrotningskrig i Samnium. De
tillintetgjorde frukt och gröda, ödelade fälten, nedhöggo träden och brände ned gårdarne.
Verkningarne af det stora kriget visade sig äfven däri, att så många af de platser,
vid hvilka man då
kämpade,icke mer
kunna utpekas. De
hafva försvunnit
från jordens yta.
Lika djupt skuro
krigshändelserna
in äfven i de
ekonomiskaförhållandena inom nedre
Italien. Ditintills
hade södra Italiens
hveteodling varit
gifvande, den
täckte landets behof
och gaf ett stort
öfverskott, så att
betydande massor
utfördes åt öster,
men efter
samni-terkriget försvinner det italienska
hvetet för lång tid
ur den grekiska
marknaden. Detta
ger något att tänka
på och kan icke
uteslutande
tillskrifvas förödelserna under åren
306 och 305 f. Kr.
Ödeläggelsen
tränger icke ned
i jordens djup,
nedbrända gårdar
kunna
återuppbyggas, själfva träden
äro, om de
nyplan-teras, inom få
Cista ficoronica från samniterkrigets tid.
Efter det i Museo Kircheriano i Rom befintliga originalet.
årtionden stora.
Hvarför skedde det
icke så äften
denna gång? Emedan
med tingens nya
ordning en
förändring i markens
brukning gick
hand i hand, en
förändring, som
har förevigat
ödeläggeisens följder.
Man öfvergick
nämligen från
åkerbruk i största
omfång till att
använda jorden till
betesmarker. Så
erhöll denna del
af Italien den form,
som än i dag
fortfar. Den
sammanhänger med
härjningarne i det stora
kriget och den
därpå införda
förändringen i landets
ekonomiska
utnyttjande.
Med segern
öfver Samnium
inträdde Rom i
stormakternas krets.
När det år 306 f.
Kr. gick till
sam-niternas undertryckande och
härjande af deras
område, så kände
den mäktigaste staten i väster, Karthago, behof af en uppgörelse med den
makt, som skulle blifva den härskande i söder, och efter en afgränsning af
intressesfärerna. Utom relationerna mellan Karthago och Rom inbördes hade
förhållandena till Spanien, Sicilien, Sardinien och Latium under åren omedelbart före
iatinerkrigets utbrott ledt till de romersk-karthagiska vänskapsfördragen af åren 348
och 343 f. Kr. Dessa fördrag lade grund för inbördes handelsförbindelser. Men
år 306 f. Kr. kom det till ett nytt fördrag, i hvilket romare och karthager skilde
sina intressesfärer från hvarandra: Romarne lofvade att afhålla sig från Sicilien,
karthagerna från Italien. Till denna tid hörer också Roms första fördrag med Rhodos.
Genom att hålla Demetrios Poliorketes från lifvet, genom framgångsrikt motstånd
mot »stadsbelägrarens» makt och konst, drogo Rhodos’ invånare då hela världens upp.
Världshistoria I. 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
