Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Makedonien och statsförbunden i Grekland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MAKEDONIEN OCH STATSFÖRBUNDEN I GREKLAND.
411
en af heiloter brukad klaras-, men af de sist omnämnda 700 spartiaterna voro
numera blott ett hundratal jordegare af den nämnda typen och i följd däraf fullt
berättigade borgare. Staten var således icke längre stora uppgifter vuxen, men den
från konungarne Agis och Kleomenes utgångna revolutionen ofvanifrån sökte höja
statens förmåga för lösningen af större politiska problem. Hos den ene likaväl som
hos den andre var i detta fall ej fråga om en bondebefrielse, utan fastmer om en
återgång till den gamla lykurgiska författningen, till en restauration af herreklassen med
bibehållande af heiloterna såsom lifegna. Man sökte afhjälpa den inom herreklassen
rådande olikheten i afseende på egendomsförhållandena och att utvidga herreståndet,
särskildt genom upptagande af perioiker.
Genom förlusten af Messenien under Epameinondas och förlusten af Kynuria under
den makedoniske Filip hade spartanska området inskränkts till ungefär hälften.
Voro på Xerxes’ tid spartiaterna med jordlotter 8,000, så sökte följaktligen Agis med
sin planerade reform att bringa de \ 00 ännu bestående klaros upp till 4,500 genom
ny uppdelning af spartiaternas land. För de nya lotterna voro naturligtvis närmast
de 600 arflösa spartiaterna afsedda, och sedan hade ungefär 4,000 perioiker upphöjts
i herreklassen. Enligt Aristoteles kunde Lakonien nära 30,000 hopliter. Agis gick
ut från det till hälften
minskade området, då
han jämte de 4,500
spar-tiatlotterna ville upprätta
15,000 perioiklotter, fria
bondgårdar. Konung
Agis intresserade sig icke
för heiloterna; de
förblefvo heiloter, äfven om
han hade haft framgång.
Emellertid lyckades icke
hans plan, och år 242
f. Kr. framgick ur hans
påbörjade reform
någonting helt annat än hans
afsikt: de förutvarande
jordegarne förblefvo i
orubbadt bo och blefvo
Myntporträtt af Philetairos
af Pergamon.
dessutom fria från sina
hypotekskulder. Konung
Agis själf blef störtad
och afrättad. Men efter
halftannat årtionde
återkom konung Kleomenes
till konung Agis7 planer,
och år 227 genomdref
han en ny fördelning af
landet. I verkligheten
bragte han det till 4,000
spartiatlotter och hade
därvid närmast i
tankarne spartiater utan
klaros. På detta sätt
upphöjde han mer än 3,000
perioiker i herrestånd.
Men på heiloterna tänkte
Kleomenes först i sin penningnöd år 222 f. Kr. Då gaf han för penningar friheten
åt 6,000 heiloter, som för sina penningar dock icke erhöllo jord till egna hem.
Heiloternas lifegenskap såsom institution lät äfven han bestå.
Kleomenes’ statsstreck var buret af tanken att åstadkomma en stark konungamakt
och att höja Spartas försvarsförmåga. Därför hade han afskaffat eforatet, som sedan
långt tillbaka hade nedböjt det spartanska konungadömet. Om Kleomenes har yttrat
sig om ett återställande af den lykurgiska författningen, så stod hans aflägsnande af
eforerna därmed ingalunda i motsatsförhållande, för så vidt som eforatet sedan länge
gällde för en långt efter Lykurgos införd institution. Men i verkligheten var dock
eforatet jämt lika gammalt som den lykurgiska författningen. Huru den af
Kleomenes företagna nydelningen af jorden trädde i förbindelse med härväsendet, inser
man af det förhållandet, att de nya spartiaterna uppställde 4,000 hopliter åt honom.
Dessutom gjorde han af de 6,000 befriade heiloterna 2,000 till hopliter.
Konung Kleomenes hade bestigit Spartas tron år 235 f. Kr. och började redan år
228 fientligheter mot acheerna, sedan Argos gått med i det acheiska förbundet. Året
därpå slog han acheerna i slaget vid Megalepolis, vid hvilket tillfälle Lydiadas
fann sin död. Efter statsstrecket tillfogade han i slaget vid Dyme den acheiske
strategen Hyperbatas ett betydande nederlag. Nu önskade acheerna fred, men
Kleomenes gjorde anspråk på öfverledningen af det acheiska förbundet, och när
förbundsförsamlingen i Argos var beredd att godkänna detta kraf, så kom det emellertid ej
till afgörande den gången på grund af Kleomenes’ insjuknande. Härigenom vann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
